My CurlyCoats

Rest in Peace my sweet sweet Kellie 96.06.04 - 09.09.20

2009-09-20T11:08:00.000-07:00

Kellie has crossed the rainbow bridge and I miss my sweet girl so badly. Her back and hindquarters were too tired after over 13 years and within a couple of days she had a very hard time getting up and just did not want to move. Kellie left this world in a very dignified way after 13 years of friendship, a sunny day on a blanket outside the vet. She fell asleep almost instantly with comforting and encouraging words whispered in her ears by me and when the time came she calmly crossed the bridge.
I miss her so much, even if she was over 13 years and it was only a matter of time it has with no doubt been the worst day in my entire life. I cannot keep my tears from falling, my best friend is gone, I will never again be able to cuddle up next to her and bury my nose in her coat and seek comfort, I will never again laugh at her wicked sense of humour, I will miss her looking at me knowing exactely what I am thinking just then....she was the sweetest life companion anybody could ever wish for and it is unreal that I will have to continue my life without her!

They say memories are golden well maybe that is true.

I never wanted memories, I only wanted you.

A million times I needed you, a million times I cried.

If love alone could have saved you, you never would have died.

In life I loved you dearly, In death I love you still.

In my heart you hold a place, no one could ever fill.

If tears could build a stairway, and heartache make a lane,

I´d walk the path to heaven, and bring you back again.

I have to tell myself that you are someplace nice waiting for me, that grandma and Susanne are looking after you and that you are young again playing with Dunder, Dilba, Shadow and Bessie. I'll see you on the other side Kellie, where ever that may be - I will love you always my sweet sweet girl!

Folke 20 months - and some summer snapshots

2009-09-01T01:26:00.000-07:00

... and some snapshots from the summer that was

The sea is da shit (especially waves):

Freestyle performance at Ronneby International show:

Österlen:

Boss - 6 years old:

Freestyle - LinköpingX4, July 25-26. Videos

2009-07-27T13:27:00.000-07:00

Practising at our boarding house.

Folke and I have had a very intense weekend together with Victoria and her shapendoes Pommac and Payas. Linköping's dog club arranged 4 competitions in 2 days and I entered in all - competing in Class 1 twice on Saturday and twice on Sunday.

Freestyle competitions are not very frequent unfortunately and since I am a newbie when it comes to competing (which differs quite a lot from just watching) -I enter in everything within three hours driving distance. I need to practise, watch and learn. Since the regulations are so vague and confusing - learning by doing is pretty much the way to learn.

Waiting - in the shade - for our turn.

So what did I learn - well as mentioned before - A LOT. Apart from all the tricks I now want to learn I also found out that:

1) Folke's stamina and joy is impressive. We watched several dogs blacking out in the ring, focusing on everything but the handler or just sitting there doing nothing.

Folke never quit wagging his tail and lasted 3 competitions. Both Folke and I had a mental melt down in the last competition. I forgot to do one of the mandatory tricks which meant a huge point reduction - and Folke's brain was just very tired, but he was still a happy lad and wanted to co-operate and did his best.

It's just so much fun to have such a dog - he is still very young, there were bitches on heat around and dogs everywhere, loud music from early morning until late afternoon, no routine from before..and...he was the sweetest boy and did a great job!

Team Anatnaq - Sharing bed and food at the boarding house.

2) Where we sat we could hear handlers repeating commands several times and/or giving a command and the dog did something entirely different and they still managed to get high scores - while we got in our critics that we had double commands and some miscommunications.

Took us a little while but then we realised that the more experienced handlers did as many tricks as possible as far away from the judges as possible. So both Victoria and I followed their example and moved down in the ring, away from the judges. Part of the points is on how well you use the ring space - but you can do simple position work or tricks you know the dog will do without any problem covering the ring with those and then move down for the more critical ones.

This is one of the reasons why I cannot understand why the freestyle regulations do not state that the judges must sit on opposite sides.

We did not get any scratched over and altered points this time eventhough the judges sat next to eachother - and the points did differ so that was good.

Victoria slepping to Heel Work to Music.

3) Repetitions means reduction in points. This resulted in me taking one minute of my 2.20 minute long programme and re-thinking the entire choreograpy to fit everything in. We realised this 7.30 Sunday morning and I was first in the ring at 9.45. This also meant a whole new way of thinking as I thought it was okay to do tricks more than once to fit the music and to have a nice programme. I had totally missed the part in the written regulations saying that - and it seems again that the rules are too vague in order to guide the judges the right way as some repetitions - such as doing the same position work over and over again seemed to be okay but other repetitions not.

4) Freestyle regulation is very confusing. You need 70 points (39 in technical parts) out of 100 to qualify for Class 2, BUT in order to get your Class 1 title (FSD1) you need 80points X 3. If someone has the logical explanation to that please share - neither of us could figure it out. If you are good enough to qualify for a more advanced level one would think that you should also qualify for the title - obedience for instance work that way.

We realised this Sunday morning as we checked the rules and regulations again - a bit of a disappointment as I thought I was 2 down on the way to the title as everybody at the competition focused on qualifying for Class 2 and the speaker congratulated everyone who reached 70 points and more. Nobody put any extra attention to the ones getting over 80 points. Strange!

A very clever programme where the handler and dog illustrated a

comedy song with tricks and different items. Great entertainment.

5) That you can compete before lunch - and then judge a competition in the afternoon.

Okay - you compete against yourself really, the podium just gives it that extra touch and excitement, but still. I guess I am too much of a dog show person where people would be very upset if people responsible for the show competed or if a judge showed one day and judged the other.

6) That there is always a nice surprise and entertainment around the corner when watching freestyle. Like the 35+ handler who brought a feather boa and a golden mask in the ring (as that is what the music artist has on stage) and had an outfit showing half her belly - walking around showing herself off looking at the audience and judges through her mask but had very little contact with her dog and did a really bad programme, running around the ring having the dog chasing the flickering feather boa as some kind of a position work as the dog would never have followed her otherwise. After she finished people had to come in the ring and help her clean up all the feathers. She did this programme more than once so it was not a theory gone wrong in reality.

We quietly laughed at the programme and the costume as it was so over the top and that it was obvious that she would get bad scores using the boa to keep her dog's attention.

Well, we had to eat that laugh as she was the judge the same afternoon and of course got a good score. There were some costumes she didn't quite get - as she wrote in the critics - and thus did not give the highest score. He he he having watched freestyle pretty much from the beginning before it became an official sport I can say that she belongs to a dying freestyle generation dating back a decade or so.

Many of the real pro's did not have any outfit at all - which I quite like as I hate trying to figure out how little I can get away with but still get the highest score for costume.

7) That you can compete with a Great Dane and really capture the audience and adapt the music and movements to fit the rather slow breed and still get high scores. Truly impressive and just what the Freestyle sport needs among all the border collies and poodles. It was fun to see the diversity in breeds as well as handlers. Folke and the Great Danes were the largest breeds there with the nearest size about 25 kilos lighter than Folke, large breeds are still not very common in the freestyle ring unfortunately - but I think it is just a matter of time. Handlers ranged from young girls to ladies in their mid 50's.

The results:

Folke got 76 points both competitions the first day and 77,5 the first competition the second day - getting a qualifying score for Class 2, 3 times out of four. He was also 6 out of 29 competitors at the first competition Saturday morning and 10 out of 27 the second competition.

Video: The long programme - 76 points

http://www.youtube.com/watch?v=eLZI-kbNDfE

Video: The shorter programme - 77,5 points

http://www.youtube.com/watch?v=6_mu0uttnX0&NR=1

I was very happy about the results and our increase in points from our first try. I took off 1 minute of our programme the second day which gave us a slightly higher score. It was a bit frustrating to get that close to 80 points and I had to remind myself that we haven't practiced for very long and hardly competed at all - I have to rememeber to put things into perspective really.

Victoria - who competed with her shapendoes Pommac and Payas - shared the podium with herself at one of the competitions on Sunday winning gold and bronze. She scored over 80 points twice with Pommac and once with Payas (I have videos of her programmes as well but since she is a hard hitter I do not dare publishing them without her consent). Well done - the Schapendoes Mafia is on the move!

Victoria - a slightly more happy camper on the Sunday than on the Saturday

as she got to share the podium with herself.

I am already planning new tricks and I am eager to get started. Pity there are no competitions around for the rest of this year.

Video - Folke playing fetch, water work

2009-07-15T14:12:00.000-07:00

Video - Folke playing fetch

2009-07-15T13:48:00.000-07:00

Played with Folke last night down at lake Trummen - he loves playing fetch. Nothing particular about it really, but I was very proud after the water work as Folke went left when I told him to. Left in our world is "go" as I find it a bit hard to separate left from right -or the other way around - fast enough, I'm a bit slow there and I blame it entirely on my genes as other family members suffer from the same disability. I threw the water dummy before the ones on land but sent Folke on the land dummies first. By the time we moved over to fetch the one in the water it had floated away quite a bit. I practised left-right, that is go-fetch, on a really basic level a while back, seems like some parts hit home. Yeeey!

Show results - Tvååker July 12, 2009

2009-07-11T15:50:00.000-07:00

6 curlies entered in Tvååker, two dogs and the rest bitches - no puppies. Folke got his second yellow ribbon, judge was Rita Kadike Skadina, Lithuania. She disliked his entire being - a strong dislike that begun when she saw his somewhat open bite. She returned and looked at it about four-five times just for the cause I guess as she saw it the first time she opened his mouth.

I don't really understand why she had to go back and go through the front of his mouth that many times - but then again not much in her judging made sense to me anyways. In a way it was very kind of her - although I have a slight feeling she didn't mean it that way - as Folke got to practice and behaved very well.

The critics were quite "interesting" as well and compared to the other critics Folke has received this does not sound like the same dog being judged:
masculine head, bite not correct, strong body, angulation should be better, very short steps, narrow in front, too straight behind.

Folke´s somewhat open bite was worth nothing more than a third price, while the same judge rewarded individuals with no curls 1st price with a CK and BOB to a curly with huge and clearly visible bald patches - where is the sense in that? I don't know and I can only shake my head in amazement at the lack of common sense.

In a working breed like a curly I would say that most people would opt for the one that could work or go with you an entire day no matter temperature or weather.

An open bite is a physical error, so is bald patches and a bad over all coat - which would last the longest in the field? I do not think I need to further explain which one I believe is more severe in a curly.

But okay - give an open bite a third price BUT - please be consistent and give the same to other severe errors like bald patches and no coat. In my opinion, judging like Rita Kadike Skadina clearly indicates a lack of commitment, common sense and breed knowledge.

We still had a great day - it's not as if I am not used to being thrown out if the ring with Folke every now and then. Lena was placed 5th out of 10 in open class and Inez behaved really well.

Stretching before entering the ring.

We also brought with us an american cocker - Lena's father's - that was trimmed down. The American Cockers were in the same ring as the Welsh Springers and we put up our tent next to that ring and walking pass with crates and a tent and initially only with a trimmed down american cocker resulted in a few lifted eye brows. Pretty amusing!

Yes - there are three dogs in the photo.

From dusk ´til dawn

2009-07-05T13:58:00.001-07:00

Some photos from the morning walk Folke and I take each morning. I feel very lucky having this two minutes away and at the same time less than a ten minute bike ride to the city centre. We are all alone in the morning, takes about 40 minutes to walk and Folke is off leash most of the walk. Also a nice walk as the sun sets. I took the camera with me one of many days when the lake looked like a mirror.

DUSK:

DAWN:

Our house behind the trees.

Välle broar, houses built at the same time as ours.

Teleborg castle

Folke

Show results - Folke's 2nd challenge, Gränna June 14th - 09.

2009-06-14T08:16:00.000-07:00

Folke won his 2nd challenge today under Jana Janekova, Slovakia. 3 curlies entered, one Curly Cottage puppy, one Aristocurls bitch in champion class and then Folke in intermediate. The bitch was BOB and Folke BOS - she thought he had tiny bit too much skin under his neck (??)

I was very pleased he got his 2nd challenge but it was not the greatest win so to speak. No competition and the judge - although very friendly and polite - was a bit tense and almost seemed scared of the dogs. Guess she might have been bitten. It was hard to say how much she knew about curlies but I´d say not very much.

Folke behaved well and was as happy as ever - as always - but it is much easier to get him to move now - he is just veeeeery eager.

Folke´s critics (my own translation):
18 months old, a little big, wonderful head, nice body, lovely developed body, correct angles, correct hindquarters, lovely movements.

I also got the privilege to handle my friend's flat coated Sanos as she was not able to go herself - a lovely boy with wonderful movements who showed his butt off. Folke was very happy to have a friend at the show grounds and Sanos got the taste of being worshipped by a curly - I'd say Ulrika won't have to clean Sanos ears within the nearest future.

Results - Freestyle, Växjö, June 6th

2009-06-07T03:46:00.000-07:00

Folke and I were placed 3rd out of 10 in beginners class during yesterday's freestyle competition (10 entries, 2 pulled their entries) . We got 67 points from one judge and 62 from the other, giving us a total score of 129 points and an average score of 64,5. You need an average of 70 points to be allowed to enter in class 2 - I must say I think we passed our first competition with distinction!
We also congratulate Victoria and Pommac who came 2nd and showed the audience a neat programme to the song "Sånt är livet". They also made it to the local paper:
http://www.smp.se/nyheter/vaxjo/freestyle---forsta-danstavlingen-for-hundar(1364399).gm

Kellie came along and had a great time - watching, wagging her tail and finding a few dropped treats here and there.

Waiting

Victoria and Pommac were first in the ring followed by me and Folke.

Folke was a delight and it's so easy to tell he thinks freestyle is great fun.

The aim with our first competition was to avoid being disqualified. Second priority was Folke being completely focused on me and not everything going on around us (for instance the agility competiton) and that he would be happy in the ring.

Having this as main focus also meant that I deliberately did not prepare any choreography to talk about as I wanted to take the pressure off me and Folke having to keep track of too much choreography and tricks. He knows a couple of more tricks but I left them out.

Our performance on video uploaded on youtube since it took hours trying to do it on blogspot:

http://www.youtube.com/watch?v=zf2jLz0F58Y

Many thanks to Margareta who helped me make our out-fit - it gave us the highest score.

Mandatory in class 1 is: dog walking around itself (360 degrees), crossing beween the handlers legs at least four times in a row, position work at least 5 metres.

Freestyle judging is a separate chapter - I guess I will learn as I go along but parts of it really does not make much sense. It is very hard to grasp what you have to do to achieve higher points (range from 1-5) - regulations are really vague on pretty much everything.

ALSO what I and other people at the competition reacted on was that the judges sat next to eachother and discussed the points - really takes away the whole point of having more than one judge. More than I had scratched over scores that were lowered to better match the other judge´s.

I seriously thought that they sat in opposite corners of the ring - both in order to see as much of the program as possible but also to show any difference in judging. Freestyle is a fairly new sport and therefore it should be even more important to have more than one judge, and most importantly that the judges do not co-judge, in order to establish a more coherent view on point values and what is required in each class.

There are - unfortunately - not all that many freestyle competitions around at the moment but next time I will have more choreopraphy prepared and also a few more tricks.

Stage fright and performance anxiety?

2009-06-05T13:20:00.000-07:00

Naaah not at all...tomorrow is D-day but the aim is realistic - that Folke stays in the ring and that we won't get disqualified!

It's going to be great fun to see what happens in a competition situation and what we need to practice on.

HAPPY 13th BIRTHDAY KELLIE!!!!

2009-06-04T13:09:00.000-07:00

Kellie turned teenager today and I feel very fortunate that she is still around.
The photos were taken earlier today.

A few high-lights:

June 1996 - born in a litter of 8 puppies in Ängelholm at Gerd Cullin's kennel Cornerstones. Mother Kelsmere Linnet (imp UK), father Uveds Gooseberry.

Late 90´s:
- Shares an 80cm bed with me every night, having her own pillow and I get used to falling asleep with my nose burried in curls - very addictive.
- Makes a clear statement that obedience sucks by constantly going on strike doing everything in slow-motion on obedience training and classes. During competitions walking half a metre behind me throwing big chunks of grass in the air. On what was to be our last competition - stepping things up by ignoring me turning right and instead keeps walking straight ahead into the judge´s tent peeking through behind the judge´s legs. I got used to a laughing audience and I guess they missed the entertaining curly as we moved on to tracking.
- Kellie passes the aptitude test in blood tracking. A real talent and we do a lot of tracking after that but no competitions.
- Kellie goes on a panic holiday to the NL and is mated with Caballus Inferno "Sam", which results in 5 healthy liver puppies in July 1999. One bitch is sold to Norway and one to the NL, one dog is sold to the UK - two remain in Sweden.

Beginning of the new millenium:
- Lives la dolce vita as a campus dog for 5 years and is loved and cuddled by everyone.
- Kellie becomes a Swedish Show Champion in 2003 under Guy Spagnolo after changes in regulations which means that hunting rewards are no longer needed.
- Unlocks two doors at my friend´s place and goes Michaela-hunting through the city while my friend and I enjoy a pizza down the street. Manage to survive crossing heavy roads and as I run through the city in my new high heels searching, crying and with the police on my mobile - she finds her spot at the bus-central and sits as if she had been glued to the number 7 (university) sign post watching busses come and go. People start wondering about the funny looking cross-bred that calmly watches the world go by and won't move and call the police. It was all over in less than two hours but that was the last time I ever questioned her intelligence unlocking two doors and also as observations later unveiled that she had made it through the city running to places we have been together not finding me and then opting for the central bus station - going through areas we have never been before getting there.

2006

- Is second best veteran at the show at the curly special in Mölle. The oldest dog entered and with striking critics.

2007

- Kellie is rushed to the vet, miles away, in the middle of the night with gastric torsion and survives the operation at the age of 11.

2008

- Kellie gets a great grandchild to raise, Anatnaq Dark Hawk "Folke".

HAPPY BIRTHDAY SWEETIE!

Show results - BOB in Hässleholm May 17, 2009.

2009-05-19T04:46:00.001-07:00

Folke won the challenge and BOB, 7 entries, under Eeva Rautala in Hässleholm during the weekend.

Intermediate class

He won over 2 in his class plus the open dog that was Swedish winner earlier this year. 2 bitches were entered and since neither got a CK there was no BOB competition. There were only two who got CK and that was Folke and the Swedish winner.

Intermediate class

The judge loved Folke and said that the somewhat open bite had to be put into relation to his strengths and assets. She had a Swedish judge trainee in the ring, which was great fun as that meant that she said everything out loud and discussed it with the trainee.

Intermediate class

She went through Folke bit by bit and pointed out breed characteristics and what to be aware of in curlies - it was easy to tell she knew curlies, everything from temperament to appearance. Luckily she checked the teeth last or I would have turned cocky by all the positive comments like "this is what you should look for in a curly" "this is also perfect - this is the way it is supposed to be" , the only words that went through my mind was "bugger bugger bugger bugger, "she is going to check his mouth and all this will be worth nothing". But as earlier mentioned she commented on the bite and I was relieved she put it in perspective to all of his strengths. The tiny bit of an open bite comes and goes - I hope it will go never to come back again.

Best dog

She was also really strict on coats - finally a judge that values a good coat. I have been on dog shows watching curlies with no curls or with huge bald patches win the challenge - scary!

Best dog

Folke´s critics:
Excellent type and size, beautiful head and expression, good eye colour, excellent neck and topline, excellent chest for his age, good bone structure, well angulated. lovely coat, carries his tail a bit high when running. Moves well. Pleasing temperament. A somewhat open bite.

Yeeey! The challenge!!!

We have practised a bit on running using a command and also on following my hand at certain times while running and I am pretty happy with the result, especially the running command as Folke kept going for quite some time once he got in the right pace.

There were quite a lot of bitches on heat around - and I showed one, so by the time we got to the Group competition Folke´s thoughts where someplace else but it didn't bother me all that much. He will learn how to handle it (with a little bit of help ;) ) as he grows and he won't grow tired as quickly when he gets used to shows. He was an overly happy lad in the group finals - but happy is good!

Best Of Breed

Kellies turn to get massage

2009-05-07T12:31:00.000-07:00

Kellie´s turn to get an hour massage by Lotta. The elevator was out of order and since Kellie no longer walks in stairs and I do not have the strength to carry 35 struggling kilos we had to be inventive and did it all on a thick mattress on the bottom floor.
Lotta thought Kellie looked really well and Kellie was still surprisingly agile in spite of her great age.
Kellie enjoyed every second and was a happy camper afterwards trotting along with a wagging tail.
Folke has an appointment next week.

Folke loves his balcony

Those of you who have been visiting probably recognize the castle tower at the horizon, that gives you a hint about where I live nowadays.

Preparing for the stage part 1. - Practising with disturbance

2009-04-24T14:47:00.000-07:00

Kellie is a "bisquit whore" ( a title my dear boyfriend came up with as she´ll do anything for a treat) which also means she is very keen on being a part of the training and taking Folkes rewards. She usually comes along and I throw out a couple of hand fulls of treats on the grass and she spends her time sniffing and eating. She actually pulls to get to the lawn where we usually practise - so she thinks it's great fun.
Folke and I then practise around her - which means Folke has to roll around on treats that he is not allowed to focus on - and hasn't done this far - and he also gets a rowdy element to practise not focusing on. It's only Kellie but it's a good start, we'll have to step it up a notch and begin practising at the dog club sometime soon.

Kellie likes showing off her tricks as well, since she is more or less deaf (still being able to sort out words like food and candy though) and probably half blind it's not all that easy to communicate tricks with her but she is pretty good at the sign language.

Preparing for the stage part 1. - ZickZack

2009-04-24T14:37:00.000-07:00

Yet another trick that is mandatory in beginners class is walking between the handler´s legs. This is a little bit more tricky and it is important to use the correct leg when you start - otherwise your dog will have to go back a few steps everytime in order to avoid being kicked and to be able to walk between your legs the next time. I saw this a couple of days ago when a young girl practised with her American Cocker - it looked really strange and the dog struggled and just didn't enjoy it at all, candy or no candy -kicks are no fun.

So - the dog is placed on - say - your left side, that means that you start moving with your right leg. You have toys or candy in each hand guiding your dog to walk between your legs half way with one hand and then swopping to the other hand.

Preparing for the stage part 1. - Circle

2009-04-24T14:16:00.000-07:00

This was Folkes first trick. Circling is not very impressive but he managed to impress some Pakistani exchange student guys down by Lake Trummen one night when I took him swimming.
He handed over the dummies like a god and shook afterwards on my command, I then had him do the circles and he got to retrieve the dummies as his reward. The Pakis were quite funny and came up to me and asked how on earth I got the dog to understand what I wanted him to do. They also said that they thought it was really strange that Swedish people brought their dogs with them everywhere as in Pakistan the only time you took your dog someplace was if you had a fighting dog and there was a competition.
We spoke for a while and I hope that Folke helped change their poor animal rights perspective at least a little bit. I think I might have hurt their masculinity though telling them to stop being such pussies around Folke - who completely ignored them and was all in on the tricks and retrieving. They were clearly not being used to any other dogs than fighting dogs and potential rabies carriers. I still think Folke got at least one inch of doubt into their stoneage values.

Circling is pretty easy to teach the dog - you use a toy or candy in front of the dog´s nose and then make a slooooow circle in the air so the dog follows your hand. Some dogs might take longer to understand that they are supposed to follow but as always the keyword is patience. I prefer to use hand plus word as that will make it easier to do the tricks from a distance but also to leave out the hand if you're up close and it doesn't suit the programme. Practice leaving out the hand some times and leaving out the word other times.

Preparing for the stage part 1. - Rolling Around

2009-04-24T13:57:00.000-07:00

Folke and I are getting closer to beginners class in reestyle, or Heelwork to Music as it is also called.

We haven't quite started to do the tricks to music yet but Folke is a keen pupil and learns amazingly fast so I think we'll actually have something to put together to a programme. His newest trick is to roll around which he understood after about 3 times of being told to lay down and then getting slightly pushed on his shoulder.

Next plan is to have him roll around several times in a row without getting up imbetween - haven't introduced that yet but I'm working on my body language as I think it would look pretty nice if I bend down and kind of flow with him as he rolls, which will also help him continue rolling - teaching him to get up when I stand up straight again.

4.5h Easter walk around Lake Bergunda.

2009-04-11T07:13:00.000-07:00

Easter has brought with it some beautiful weather. Margareta and I decided to try the walk around Lake Bergunda South. It is a really nice walk although you have to walk on roads on parts of it. I could definitely consider doing it again - especially as the track is only a 5minute walk from where I live, soooo love my new location.

We brought lunch with us and made a few stops to enjoy the sun and scenery, take some photos and let Folke swim.

Both Pintje and Folke draw people´s attention - which is fun. Where ever you take Folke for a walk where there is people around you always hear people making the sounds of sheep or calling him a labradoodle - nowadays most of it gets caught in my spamfilter....but at least one or two stops me to admire him and several people make comments on what ha beautiful dog he is and he is the most gentle boy when people wants to pat him.

FREESTYLE:

Folke and I have done some practising preparing for the freestyle competition in a few months. He now knows how to circle around himself, walk across my legs and roll around, a few tricks are under their way but not quite there yet. I've had some difficulties picking a song but it will most likely be "Destiny calling" http://www.youtube.com./watch?v=GOjoNmYj1qQ (not the official video though). It is tricky to pick a song that has to be no shorter than 1 minute and not longer than 3 minutes for beginners class, ok I could opt for any song and have them shut it off but at the moment an entire song just seems better. Might change my mind when I start rehersing to the music and find out how long three minutes can be....
After reading the rules and regulations I now - finally - understand why all these people competing in freestyle insist on having such tacky outfits and putting matching ones on their dogs, it's a part of the competition and you are given points on how well the outfits matches and also how well they match to the music. Shit! I have decided to add some detail or other - like a read collar on Folke and something red on me just to see how many points are taken off....if any are taken off I guess I will have to face humiliation and pick theme songs and start dressing according to it....Aladin?? - naaah Folke would hate the turban...hm .. I'VE FOUND IT!!!! And it is less than 3 minutes... Picture this: Folke and I both dressed in white and blue (I look really nice in blue), I'm sure Margaretha would help me sow a vest for Folke with the Finnish flag... theme? "Back to the roots - meeting Folke´s heritage" http://www.youtube.com/watch?v=4om1rQKPijI&feature=related .
Some photos from yesterday´s walk!

Pintje - Margareta´s Schapendoes bitch

Folke entertaining the crowd jumping off the bridge, why walk into the water when you can jump.

Folke???(!!!)

Folke handing over his dummy.

Margareta and Folke in action.

Buddies - the daredevil and the little chicken.

Jag å favvisHenke! / Me and favouriteHenke

2009-04-03T11:38:00.000-07:00

Det har varit superfint väder de senaste dagarna och Folke har kommit hem helt utslagen, legat på samma fläck bredvid min sida sängen heeela natten utan att röra sig nämnvärt. Någon natt har han ylat i sömnen och flera gånger har han sprungit - drömmar från vardagen på Campus med Annica å Henke där den sociala kompetensen ständigt sätts på prov med allt folk och alla studenthundar - häromdan var det busorgie med 6 andra hundar nere vid slottet. Råder inget tvivel om att Folke och Kellie har det oförskämt bra om dagarna.

The weather has been great lately with spring around the corner. Folke has arrived home completely worn out, he has slept next to my bed the entire night without moving much, some nights he has woken me up howling in his sleep and on more than one occasion dream-running . dreams about his daily life on Campus with Annica and Henke, I´d say.
There is no doubt the dogs have a pretty darn good life while I'm at work.

Folke and Henke

Folke

Jag har ett par kvällar släpat ut Folke på tvåtimmarspromenader med bad. Isen lossade för nån vecka sedan och Folke gick inte att stoppa oh sedan låg han och cirkulerade i Trummen och njöt i säkert 20min. Jag fick fint finna mig i att titta på från strandkanten. Sedan dess har Folke badat i princip varje dag. Om jag hittade kamerakabeln kunde jag ju fört över kort på det till datorn och lagt upp det på bloggen. Kellie har under viss protest blivit nersläpad de få hundra meterna till Trummen några gånger när Folke ska simma, och väl nere har hon inte ångrat sig utan har skuttat runt och trakasserat Folke när han kommer upp med dummyn.

Folke and Henke

Show results - SSRK Moheda, March 1, 2009

2009-03-10T15:02:00.001-07:00

Mitt i flytten bar det iväg till Moheda för att ställa Folke i juniorklass. Denna gången hade vi marginalerna på vår sida och Folke var 1dag från unghundsklass. 5 curlies var anmälda, 4 hanar och 1 tik.
Tiken - Aristocurls Havanna som gick i unghundsklass - blev BIR.
BIM blev Ringlets Nattfrost - en hane ur unghundsklass.
Folke blev 2a bästa hane med CK och slog två öppenklasshanar, Magriss Get It Right (1CK) och Oneiros (1).
Ringlets Nattfrost och Folke hade olika förtjänster, framförallt var den andra hanen mer mogen i sina rörelser och vann på det. Det hela kändes klart relevant, rättvist och bra dömt.

Swedish spaniel and retreiver show in Moheda, 5 entries, 4 dogs and 1 bitch:
BOB: Aristocurls Havanna (intermediate bitch)
BOS: Ringlets Nattfrost (intermediate dog)
Folke was second best dog and won over two Open dogs; Magriss Get it Right (1CK) and Oneiros (1). Ringlets Nattfrost and Folke had different strengths, the other dog was older and more mature in his movements which was why he won. The judging felt relevant and fair.

Folke var väldigt ivrig i ringen och har uppfört sig bättre, helt okay fram och tillbaka men när vi skulle springa runt var han smått övertänd och okoncentrerad, skuttade, galopperade, passade...ja smått bedrövlig..men glad, och jag anser fortfarande att allt som räknas fram till öppenklass är glädje i ringen - sedan kan man börja ställa lite mer krav successivt.
Folke was very eager in the ring and has behaved better, he was okay back and forth but running in a circle naah not so very well behaved....he jumped, went for the leash etc and was just the biggest clown...but happy as ever...and I am still of the opinion that everything before open class is all about having fun in the ring so I'm not all that bothered.

Domare var Ove Germundsson som var underbar i ringen - väldigt vänlig och helt super med hundarna. Första domaren jag har hört säga det han sa när Folke - som var först i rasen - gick in i ringen "Här kommer en curly och det är en ras så vacker så man kan gråta". Kul att höra!

The judge was Ove Germundsson who was just the lovliest person, he was friendly and easy-going and really good with the dogs. Folke was first in his breed and I have never before heard a judge say what Ove said as Folke entered the ring "Here comes a curly, a breed so beautiful you could cry".

Folkes kritik:

Typ och Helhetsintryck: Utmärkt

15mån hane av utmärkt modell. Underbart huvud och uttryck. Utmärkt hals och rygg. Runt kors. Kunde bära svansen bättre. Bra ben och tassar. En bra helhet, behöver utvecklas mer i rörelserna.

Folkes critics (my own translation):

Type and general impression: Excellent

15month old male of excellent type. Beautiful head and expression. Excellent neck and back. Round rump. Could carry his tail in a better way. Nice feet and bone. A nice overall impression but needs to develop in his movements.

Hundmassage / Dog massage

2009-02-26T12:19:00.000-08:00

Idag har Folke varit hos Lotta Gadd, diplomerad hundmassageterapeut (http://www.vaxjoveterinarpraktik.se/ ), för att få en timmes helkroppsmassage till priset av 380kr. Det var inga större problem att få upp Folke på bordet och det tog inte länge förrän han himlade med ögonen och njöt av behandlingen.
Folke has been at a masseuse this afternoon for a one hour full body massage. Folke really enjoyed the treatment and it didn't take long before he let out deep sighs and rolled his eyes.

Massagen är tänkt i förebyggande syfte och för att vara säker på att han inte kompenserar pga ngn låsning eller stelhet någonstans.
Han var lite stel i ljumskarna på båda sidor och även något i höger skuldra. Även sätesmuskeln var något spänd och kort men inget som verkade onormalt eller anmärkningsvärt på något vis enligt Lotta. Allt ordentligt stretchat och utmasserat, jag fick även lära mig vissa bitar och även vikten av att värma upp och varva ner Folke samt stretcha honom inom en kvart efter motion. Kort muskulatur är ofta ett resultat av brist på uppvärmning, nedvarvning och stretching.
Strechade Kellie en del ett tag när hon var ung så den biten har jag rätt bra pejl på.
The thought behind giving him massage is to prevent injuries and also to detect if he compensates in certain movements and builds muscles in some places at the cost of musculature in other parts of his body.
The gluteus maximus was a bit tense as well as the muscles around his groins and right shoulder, which are now limbered up by the massage and I was also shown how to do it myself to a certain level.

Folke var helt groggy efteråt och enligt dagmatte och daghusse sov han resten av dagen.
Måste säga att det var njutning för egen del också att se hur Folke slappnade av, gick ner i andning, tog långa djupa suckar och himlade med ögonen.
Folke spent the rest of the day sleeping according to his dogsitters.

I must say I think I nearly enjoyed the massage as much as Folke did by just watching him.

"Snowmotion"

2009-02-21T11:49:00.000-08:00

Fortfarande snö, och det passar mig såväl som hundarna. Rundorna är helt fantastiska och det enda negativa jag kan komma på är att i princip allt vatten är fryst så inget för Folke att simma i, och sedan är det lite frustrerande med hala vägar när en splirrans ny cykel och oinvigd springer bara väntar på att få användas - speciellt när det snart är utställningar och Folke envisas med att passgå.
We still have a bit of snow - which suits both me and the dogs perfect. The walks are wonderful and the only downside I can come up with is that every lake and waterhole is ice which gives Folke nothing to swim in, it's also a bit frustrating to have a new bicycle and a never used springer - especially since shows are coming up and I need to get Folke comfortable running the right way. Icy roads are icy roads and it will just have to wait.

The ground is full of free icecream (Folke and Ceasar)

One of Folke´s favourite streams, now almost completely frozen but still lots of fun.

Flytt på gång och då är det ju alltid bra att ha stillat sitt samvete med en långpromenad tidigt på dagen så subjektet för det dåliga samvetet är ordentligt slutkörd. Blev tillfrågad av Ulle på jobbet igår om vi ville hänga med på promenix runt Lövsjön idag - strålande timing. Efter 2,5h runda var Folke lagom mör och redo att lägga nosen i blöt i precis allt som ska rensas och packas - men det är ju trevligt att grabben känner sig delaktig och jag är säker på att han kommer att vara lika pigg på att packa upp. Dessvärre kommer inte fullt lika många saker finnas tillgängliga för Folke TLC när det ska packas upp.
Moving to a new apartment this week which means lots of time spent sorting and packing. Spent 2,5 hours outdoors with a bunch of other dog people walking around the lake Lövsjön, which meant that Folke was pretty tired by the time we got home and ready to put his nose in every little thing that was sorted and packed - I guess it's nice he feels he is a part of it and I'm sure he will be equally enthusiastic when the time comes to unpack everything. Unfortunately not all that many things will be handed over to him to wreck as when sorting and packing.

Folke and Faye - best mates. Hm...what about some crossbreds...

6000-7000 per puppy...anybody interested??? I think the coat would be lovely!

After quite a few bum-shots, there she is...Folke has got good taste I must say.

Fick idag veta att två av Folkes bröder är röntgade och båda har A-höfter. Lättnad som alltid i HD-sammanhang och ett stort grattis till bröder med familj!

Found out today that two of Folke´s brothers have been x-rayed and both are A´s. A great relief and congrats to brothers with families.

Cesar Millan and AFV is the shit!

2009-02-05T13:21:00.000-08:00

Folke har blivit en trogen fan av både Cesar Millan och America's Funniest Home Videos, känns nästan lite smått patetiskt att skriva det och ja det är total "tant Gertrud berättar historier om lilla Trixie" varning. Men det är ju sant och det är bara dessa två program - så grymt underhållande så nu kollar jag mer på Folke än på TVn, och till och med Pär har börjat kolla bara för att Folke gör det.
Bildbevis är ett måste såklart:

Folke has become a true fan of both Cesar Millan and AFV. It feels quite pathetic to mention it and yes it's totally a "auntie Gertrud tells stories about little Trixie" warning. But, it's the truth and he has singled out these two shows - it is very entertaining and I watch Folke more than I watch the shows, even Pär watches Cesar Millan nowadays just to watch Folke.
Photo evidence is a must - I know:

Cesar Millan explaining the pros with having a pet. Folke is building a case for
future use in case he gets in the mood of wrecking yet another dog bed.

AFV - Pig eats out of a guys mouth, just adds that little bit of extra to a meal.

AFV - Elephant and an ostrich, veeeery interesting.

Kellies blodöra gav vika efter lite övertalning och ser mycket fint ut.

Vovvarna har även börjat hos ny dagmatte/husse, Annica och Henke. Folke studsar upp på morgonen och sätter sig demonstrativt vid dörren och Kellie kommer joggandes så fort jag börjar ta på mig ytterkläderna. Hundarna har kul och mitt samvete stillas, bonus är även att jag kan träna på gymmet 5 dagar i veckan. Närmare presentation av dagmatte/husse ihop med lite foto kommer snart hoppas jag.

Kellies hematoma gave way after a little bit of persuasion and has healed well.

I have also found a new dogsitter who can take the dogs 5 days a week while I am at work. A nurse student and a friend of one of my colleagues. Folke jumps up in the morning and sits in front of the door - in case I would ever consider not taking him with me it would be over his dead body. Kellie comes jogging when I put on my shoes. The dogs are having great fun, I don't have to drive all over the city during lunch hour and I also get the luxury of working out at the gym 5 days a week.

Closer presentation of my dogsitters along with some photos will come soon I hope.

Blodöra / Ear Hematoma

2009-01-08T12:29:00.000-08:00

Kellie har sovit mjukt de senaste par veckorna - hon har haft blodöra, vilket resulterat i en minikudde på vänster öra.
Kellie has had an ear hematoma for a couple of weeks, which has appeared as a mini cushion on her left ear.
Thick ear

Jag har avvaktat för att se om det skulle gå tillbaka av sig själv men det har långsamt blivit större. Kikade i en bok om hundsjukdomar där de rådde att avvakta och om det inte försvann på ett par veckor kunde man själv tömma. Jag ringde till vet i förrgår och frågade dem vad man gör och hur de går tillväga. De tömmer utan bedövning och kommer det tillbaka tömmer man igen, skulle det bli besvärligt kan man sy stygn genom örat men det är inget man gör initialt. Man kan även låta det vara och hunden får då blomkålsöron (som boxare). Låta det hela vara fanns inte på tapeten eftersom jag själv hade tyckt det varit exceptionellt obehagligt att ha blomkålsöron att sova på, plus att man vet inte vad det drar med sig när öronen blir tyngre.
I've kept an eye on it and have waited to see if it would heal out by itself but it has slowly grown bigger. I had a look in a book about dog diseases where the advice was to wait and if it didn't disappear within a couple of weeks you could drain it yourself. I called the vet a couple of days ago and asked them how they do it. They would drain the ear with no pain relief and if it reoccurs it is emptied again. If it won't heal out they can put stitches through the ear which sometimes helps but it's not done initially. You could also just leave it be and the dog would get a cauliflower ear. Leaving it was not an option as i would hate the thought of having such an ear myself, thus not letting Kellie get it, plus you never know what will come with a heavy deformed ear. Shaved and ready.

Efter lite tankesmedja kom jag fram till att jag gör det själv - jag pillar och donar med det mesta med hundarna så de är vana och litar på mig. Knallade till Apoteket och köpte Emlakräm, läggs på i tjockt lager och täcks med genomskinligt sårplåster (ser ut nästan som plastfolie), efter en timme är området totalt bedövat. Vis av tidigare erfarenhet var jag snabb med att tvätta fingertopparna - obehagligt att inte ha 100% känsel i dem när man ska dona.
Spritade örat och använde en lite tjockare kanyl och stack hål i öronlappen med. Lät blodet, som inte visade minsta tecken på att vara inflammerat, sippra ut (man ska inte klämma) och örat blev superfint och Kellie visade inga tecken på att ha ont varken under eller efter.
I thought about it or a while and decided to do it myself - I check my dogs frequently and they are used to being handled, having ears cleaned, tartar removed, wounds cleaned up etcetc - and they trust me.
I went to the chemist´s and bought Emla créme, a local anaesthetic. It is applied in a thick layer and then covered with a plaster for an hour, after which the area is ready. Wise from experience I was very thorough when washing my hand after applying the ointment as it is desirable to feel you fingertips when working with sharp objects.
I disinfected the ear flap and used a thicker syringe to puncture the hematoma and let it drain, the blood was clear with no signs of an infection. The ear became flat and looked like normal and Kellie showed no signs of pain during or after.

Draining the blood.

Det hela tog kanske en kvart allt som allt och Kellie slapp hässja sig igenom ett besök hos vet.

Vi får avvakta och se om det blir bättre.

It took about 15 minutes or so and Kellie didn't have to get upset at the vet's. Right now we'll wait and see if it comes back, if so I'll call the vet again.

Folke som Flin? / Folke as Ed?

2009-01-07T11:07:00.000-08:00

Folke kan nästan snurra nu (remember - ett trick i veckan...eeeh ja nästan) och jag tycker mig skönja viss hybris och sneglande mot filmindustrin vad gäller Folke. På rundan idag envisades han med att härma sin favvis, Flin i Lejonkungen, och jag måste nog säga - grabben har potential:

Folke can almost walk in a circle (remember, one trick per week...eeh almost...) and I can sense a touch of overconfidence and I suspect Folke has begun glancing at the movie industry. On our walk today he kept insisting on imitating his favourite character - Ed in the Lionking, and I have to admit - the kid has got potential:

Facing the facts =(

2009-01-04T12:42:00.001-08:00

No MyDog tomorrow. Folke is limping - not all that much going out and back but with no doubt when running in a circle. So we'll stay at home tomorrow. Bugger bugger bugger!

Så här kul kommer Folke INTE ha imorgon / Folke will NOT have this much fun tmrw

2009-01-03T12:16:00.000-08:00

...för då ska han vila och jag ska hålla tummarna så de blir blå att han inte ska vara halt.
...´cause tomorrow is 100% rest, and I will keep my fingers crossed so hard they'll turn blue in hope that he won't be limping.

Massa fina kort som Stefan tog på rundan med Lena och Inez. Hur skönt som helst med bara några få minusgrader och hög luft.
Lots of nice photos taken by Stefan on our walk earlier today, of some which can be seen below.

Best buddies - Folke and Inez.

Ceasar and Folke - Inez running first of course.

Folke is enjoying the icy water, Inez whispering "You're a psycho, from now on - stop chasing me!"

Ceasar and Folke

Folke är halt

2009-01-03T06:53:00.000-08:00

Attans så typiskt. Folke skar sig i framtassen på ngt i skogen idag och blödde rätt rejält i början.
Han visade inga tecken på att ha ont, förrän han sovit några timmar här hemma.
Det blir vila av imorgon så får vi se om det blir MyDog på måndag eller inte. Vi som skulle träna travgång....crap!

GOTT NYTT ÅR!!! / HAPPY NEW YEAR!!!

2008-12-31T05:59:00.000-08:00

Då var det dags för ett nytt år och nya tag. Sista ljusa timmarna på det gångna året har precis tillbringats i skogen tillsammans med Folke och 20 andra vuxna med tillhörande hundar. Vi gav oss iväg kl 9 imorse och trillade innanför dörren 14.45.

A new year ahead with new goals and aspirations. The last few hours of 2008-daylight were spent in the wood along with Folke and 20 other dog people with dogs. We left at 9am this morning and came back 2.45PM. Folke will hopefully be worn aout and sleep his way through the fireworks and firecrackers.

Heldag i skogen så förhoppningsvis är Folke urlakad resten av eftermiddag och kväll och sover sig igenom raketer och smällare. Vi gick en sväng och alla hundarna sprang lösa och busade, massa flattar men även 3st hermeliner i form av Folke, en Schäfer och en Beauceron.

We went for a walk and the dogs were of leash playing and running around, lots of flatcoats with 3 odd ones out, Folke, a German Sheperd and a Beauceron.

BBQ

All potential thieves were tied up during the BBQ.

Vi gick en tipspromenad, tema jakt - jag siktade redan från början in mig på jumboplatsen eftersom jag kan nada om hjortvikt, brunbjörn på latin eller hur man ställer in bössan. Jag lyckades!!! 4 rätt av 12 bland jaktfolk och jumbosegern var säkrad.

We took a quiz while walking, quiz theme was "hunting". As I know very little about the weight of a deer, brown bear in latin or how to adjust your gun - I aimed for the last place from question one - and succeeded of course. 4 correct answers out of 12 among hunting people and the last place was secured!

A beautiful yellow Flatcoated Retriever

Gott nytt år govänner och fiender! Ses och hörs 2009!

Happy New Year friends and foes, see you all in 2009!

Julfirande / X-mas celebrations

2008-12-27T08:25:00.000-08:00

Folkes första jul som en Backman, och Kellies 12e.

Julen föregicks av en hel del julstök - Folke medverkade som provsmakare av varenda smet, deg (inte jästdegarna av uppenbara skäl), knäck- och fudgesmet och höll mig även troget sällskap under diskning och undanplockning. Kellie var inte fullt lika engagerad utan sussade sött i biabädden i vardagsrummet - troligtvis för att hon, efter 12 år, är väl medveten om den strikt tillämpade rättviseprincipen som råder. Folke gjorde grovjobbet i köket och Kellie fick utdelning utan att behöva lyfta en klo. Smart gammal dam!

Folke´s first X-mas as a Backman, and Kellie´s 12th.

X-mas was preceded by a great deal of x-mas preparations - Folke participated as a sampler of every batter, dough (not yeast ones for obvious reasons) and fudge goo and he also kept me company when cleaning up. Kellie was not all that involved and snored away on her bed in the livingroom - probably because she is well aware of the strictly applied "fairness down to the last detail" which meant that Folke did the heavy job in the kitchen and she could harvest without any effort.

Fudge is yummi!

Julen firades på Julafton hos mina föräldrar på landet - med 4 kryllisar blev det mycket, mycket bus. På Juldagen firade vi jul hos Pärs familj i stan. Så grymt skönt med ledighet och att få så mycket dagsljus - att kunna gå med hundarna lösa i skog och mark även en vardag - lyx!

X-mas Eve was celebrated on the countryside at my parent´s place . X-mas day was spent with Pär's family in the city where we celebrated X-mas once more. Luxury to get two X-mases.
It's nice to have some time off and to get so much daylight - being able to spend time with the dogs in the forest on a weekday, having them running loose.

Hundarna fick paket i vanlig ordning, Folke fick en megalatexgris som grymtar och Kellie fick ett pipmjukisdjur - båda fick även levergodis.
The dogs got x-mas parcels as usual. Folke got a mega latex pig that grunts and Kellie got a squeeky soft toy - and both got plenty of dog treats.

In front of the X-mas tree

Waiting for X-mas gifts

Folke opening one of his X-mas gifts.

Kellie with one of her gifts.

Jag fick massor av kläder, skor m.m, de julklappar som var mer åt det hundiga hållet var dock en avbitartång att ha i bilen (så jag kan klippa upp hundburen om vi råkar ut för en olycka - en tanke som bekymrat mig en tid) och boken "Retrievern som apportör". Fick även en alldeles egen cykel! En snygg monark damcykel, med tillhörande springer att montera på. Längtar efter att få ge mig ut på den första cykelturen med Folke.

I got plenty of clothes, shoes etc, the gifts that were more "doggy" though were a pair of cutting pliers to have in my car (the thought of not getting the dogs out in case of an accident has haunted me lately so this was a perfect gift) and a book about retrieving. I also got my very own bicycle! A black posh Monark. I also got a "springer" and I am really looking forward to taking Folke out for a run next to the bicycle.

Var ute och tränade Folke idag, körde enbart markeringar. Fortfarande dryg tonåring men det funkar ändå hyfsat och det var riktigt roligt. Kellie har fått nya smärtstillande och var ung på nytt och skuttade runt i skogen. Folke slarvade på en markering och vips kom Kellie skuttande och rofade åt sig dummyn - Folke tyckte det var för jäkligt. Jag vet inte om det var ren inbillning men jag tyckte han skärpte till sig efter det.

Margareta och jag har satt upp ett mål - hon ska lära Pintje en konst i veckan och jag ska lära Folke en. En konst i veckan kan ev. vara hybris men försöka går ju. Har försökt lära Folke att vinka några gånger, Kellie började vifta med tassen efter ca. 10 sekunder....Folke är väldigt mycket mer tålmodigt än så och hitedags har jag inte lyckats få honom frustrerad nog att ta till tassen.

Folke going crazy trying to get rid of his x-mas ribbon.

GOD JUL / MERRY X-MAS

2008-12-21T06:38:00.000-08:00

God Jul önskar vi - efter viss brist på samarbetsvilja, från Folkes håll, i samband med fotograferingen. Hundar ska INTE ha mössa - inte ens på Jul. Okay Folke vi fattar!

We wish you all a Merry X-mas - after a slight lack of will to cooperate on Folke´s part when taking the photos. Dogs should NOT wear hats - not even on X-mas. Okay Folke, your point is taken!

Folke 1 år / Folke 1 year

2008-12-21T06:24:00.000-08:00

Den första soliga dagen på evigheter - räserfart ut till Margareta för att få 1årskort på Folke. Inte hundra nöjd med ställandekortet eftersom han står lite ur i fronten - men det duger.

The first sunny day in ages - raced out to Margareta to get some headshots and stackingphotos of Folke at 1 year of age. Not 100 percent happy with the stacking photo as he leans a little bit backwards which affects the appearance of his front - but it will do.

Viacutan

2008-12-15T11:44:00.001-08:00

För alla som inte har testat denna mirakelolja så är den ett måste. Det märks sån skillnad! Först var den tänkt enbart till Kellie eftersom hon är så ullig och fnöskig i pälsen numera pga ålder och sterilisering. När jag såg vilken skillnad det gjorde på henne började jag daska i på Folkes mat också - vilket kändes lite som slöseri i början eftersom han har ruggigt bra päls...men det blev klasskillnad där med.
Viacutanet tog slut för en månad sedan och jag har inte fått tummen ur att köpa förrän idag. Gissa om jag märkt av en försämring - speciellt hos Kellie som sagt men hos Folke också.

Har bekanta som har pälsraser och som upplever stor skillnad vid fällning. Eftersom Folke fäller nåt så kopiöst just nu så kör jag stora mängder Viacutan på maten från och med idag.

For those of you who haven't tried Viacutan -go out and buy it. It does wonders with the coat, even if it's great to start with!

Snööööö / Snoooow

2008-12-14T12:32:00.000-08:00

Sedvanliga rundan runt Hissö innebar även idag bad, simning och bubbelblåsning - för Folkes del vill säga. Hur sjutton man kan välja att gå i och nöjessimma i sånt här väder går över mitt förstånd, det är inte en gång och "iiih vad kallt det var!" utan han hoppar i gång efter annan. Kul att titta på iaf.
Eftersom det var snö igår och även lite idag så passade Folke på att vattenapportera snö och kan därmed lägga det till sin meritlista utöver nycklar, frigolit, stenar och dummies.
Med på rundan var även Stefan - som tagit korten. Alltid lika trevligt med gott sällskap.

The usual walk around Hissö island today meant swimming and bubble-blowing, why worry about the snow and the freeezing temperature. I don't know what Folke´s coat is made of but could I please have some for my shoes and pants. It's fun to watch but hard to understand how he can go for pleasure swims when it's freezing cold.

Folkes ettårsdag

2008-12-02T13:28:00.000-08:00

Folkes ettårsdag som har firats med köttfärs hos daghusse och leverpastej och ben på hemmaplan - tillsammans med sedvanligt rå-gos och bus. Kellie har varit halvrabiat och kastat märgben på parkettgolvet för kung och fosterland - tur att Folke bara fyller år en gång om året.

I brist på 1årskort - som inte har kunna tas pga det underbara vädret - har jag laddat upp ett par kort från utställningen i Växjö. Folke var väldigt glad i ringen och jag är nöjd med hans insats - han har börjat passa så nu vet vi vad vi ska jobba med, fram med cykeln (eller Pärs eftersom jag inte äger någon).
Är som sagt nöjd med Folkes prestation i ringen, placeringen lämnade mer att önska, Folke kom tvåa av två i Juniorklass och nånstans långt bak men inte sist i bästa hane. Domaren var ett tamt mähä från Grekland utan någon showkänsla eller röd tråd i bedömningen - och hon tyckte även det var tråkigt att Folke hade "a roman nose" (???!!!) - men hon lyckades skicka en trevlig tik till stora ringen iaf.

Kritik:

Lovely junior, correct wedge shaped head, equal proportions scull and muzzle. Slighlty roman nose. Excellent ears neck, topline and tail. Deep chest. Well sprung nice angulations, nice curls cover correct the body and close to the skin. Moves sound, excellent temperament.

Folke har även varit på hundpensionat när vi var i Jordanien - något han tyckte väldigt mycket om. Han var även på semester hos kusin Boss (curly) vilket båda verkade gilla.

Hos Daghusse / At daycare

2008-10-22T05:31:00.000-07:00

En presentation av daghusse Timothy, en universitetsstudent som stillar mitt samvete genom att roa Folke och Kellie när jag jobbar på dagarna (och ibland även på kvällarna när jag jobbar över) .
A presentation of my babysitter Timothy, a university student who silences my guilty conscience by entertaining Folke and Kellie while I am at work.

"Eeeeh jag hör inte vad du säger men du ser grymt rolig ut",

det krävs talang och fantasi för att roa en döv 12+:are.

"Eeeeeh...I don't hear a word of what you´re saying but you

look hilarious", it takes talent and a great deal of fantasy to

entertain a deaf +12 year-old.

Killerinstinct

Goooooos /Cuuuddles

Kellie 12,5år / Kellie 12,5 years

2008-10-16T02:36:00.000-07:00

Speta?/ Splinter?

Folke 10,5 mån/ Folke 10,5 months

2008-10-15T09:26:00.001-07:00

SOS Tonåring

2008-10-12T11:59:00.000-07:00

På TV just nu går ett program som heter SOS Familj där familjer får hjälp med ungdomar som behandlar sina föräldrar som paria och som har attitydproblem eller bara är allmänt disträ.
OM Folke nu varit min människoson och inte min fyrbenta son hade vi som familj utan tvekan kvalat in till det programmet de senaste dagarna.
Jag tror rätt så bestämt att det var i torsdags han fick en extra hormon i kombination med massiv tillväxt i hjärnan som gjort att nervbanorna inte hunnit med så de enda som fungerar är de till och från nosen och snoppen, och det mina vänner är ingen bra kombination.
Var ute och tränade ett bra tag igår – linjetag över hinder och markeringar.
Folke har varit lätt att träna innan och fattat väldigt snabbt när vi jobbat på eventuella problem ihop…nu var det 300 steg bakåt….
Vi behöver träna avlämningar så därför så körde jag en trippelmarkering där enda fokus var att få in dummiesen och koncentrera träningen på avlämningarna. Detta innebar att jag slängde ut dem på kort avstånd, en klart åt höger vid ett träd, en klart i mitten mot ett träd och en klart åt vänster på mot ett träd….Folke fick själv välja då det problem vi främst haft tidigare är att han gärna väljer turordningen själv…jodå … första gick bra och sedan när jag skickar igen fattar han inte mycket…koncentrationsspann på 1 minut! Since when??? Så det var bara att flytta tillbaka träningsnivån till basic basic, samma med linjetag…där har vi tidigare i veckan tränat långa linjetag och över hinder (mur, staket, dike etc), stött på vissa problem men haft en bra dialog och koncentrationsnivå och det har varit riktigt roligt att lösa dem tillsammans.

Inte alls som det tonåringsdisträ som infunnits sig de senaste dagarna och som kulminerade på jaktträningen idag. Man ska sluta på topp heter det – Folke kör raka motsatsen, man ska sluta på rock bottom så kan det bara bli bättre.

Vilken dag det har varit – för det första vaknade jag kl.7.30 av Kellies ljuvliga andedräkt 1cm från näsan ”jag behöver bajsa jag behöver bajsa jag beh….” … jag mumlar yrvaken att hon kunde väl tänkt på det när jag var ute med henne kl.2. men det var bara att pälsa på sig och gå ut.

På väg till jaktträningen mellanlandade jag hos Margareta för dagens höjdpunkt utan konkurrens – korttagning!
Vi var ute i skog och mark i nästan 1,5h och tog kort på både Kellie och Folke. Jag tränade Folke en hel del på markeringar och det var nästan så gamla goa Folke var tillbaka, passade på att skryta lite och kallade in med visselpipan i skogen för att testa men givetvis för att impa – lika bra att erkänna. Folke är suverän på visselpipeinkallning – han formligen vänder i luften och kommer galopperande och jag spricker av stolthet. Avlämningarna satt med ett par undantag – ja det bådade gott för jaktträningen helt enkelt.

Men nej, säg den lycka som varar – Folke satt iofs när två hundar stack under sitt-kommando i grupp medan vi la ut dummies, jag var riktigt stolt med tanke på att det var två brudar som stuckit, dessutom på varsin sida om honom.
Folke är ju dock inte dum utan såg att jagtittade på honom och väntade därför ut min ryggtavla och brudarna när de blivit platsade igen - då slog han till... smög sig över och vips var det "juck på liten jaktlabbetik" som var sporten för dagen.
När vi gick på linje knallade han ett par gånger – och han var inte intresserad av att gå fot - nej jag håller mig en meter ifrån dig matte och jag tänker inte lyssna på eventuella invändningar…totalt disträ hela träningen och bara fokus på brudarna, förutom när vi gick på linje med apportpistol och han ägde världen och sket i mig.

Just nu känner jag mig som en enda stor pungklåda i Folkes liv och jag kommer i princip helt lägga ner träning i en vecka och sedan testa så smått.
Blir jag arg när han springer ut oh misslyckas – nej, snarare frustrerad men då vet jag vad jag ska träna på och får nyttig feedback från resten av gruppen. Blir jag arg när han smygbryter ett sittkommando för att jucka på en labbetik, knallar och skiter fullkomligt i mig – ja lätt vansinnig, har räknat till 10 många gånger under dagen.

Som tur var så var det fler hundar som var till salu, Folke var därmed inte den enda med ett Blocket-annonshot hängande över sig. Eftersom vi hade en flatte, en curly och en labbe till salu sa vi att vi skulle kunna samköra annonseringen ”3st retrievrar till priset av 1”.

Eftersom Folke i sin ofokuserade passivitetsträning lyckades få i sig en hel del gyttja och koskit avslutade han kvällen med att spy ner sig själv, Kellie och alla filtar bak i bilen.
Vips så skulle kvällen inte avslutas med horisontellt läge framför TVn utan istället bad av två stinkbomber.

Visst är det roligt med hund!

Vattenpassion fångat på film / Waterpassion caught on video

2008-09-27T06:59:00.000-07:00

Underbart väder - en dag som denna är det ett sant nöje att vara hundägare...bortsett från att det var germanska folkvandringen ute på Hissö. Jag tycker faktiskt att om man inte kan vara där annat än på soliga dagar - så behöver man inte vara där alls...det är min ö! Eller ... den tillhör alla de som håller till där i drivis och när det regnar horisontellt....inte alla andra små yuppies som far dit och tänder en brasa 20 m från bilen. Självklart menar jag (inte) allvar...men i den bästa av världar så....

Beautiful weather – on a day like this it´s pure pleasure to be a dog owner..despite the fact that one could easily believe that it was the second Germanic migration passing through the woods of Hissö. I honestly believe that if you don’t go there any other day than on weekends when the sun shines…you don’t have to go there at all….it´s my island!…or …rather – it belongs to those of us who go there when the rain is pouring down and when it´s freezing cold, windy and the snow is like needles on your skin….we are the true islanders and should be privileged enough to have the island to ourselves when the weather is nice… but no…those are the days when Svensson takes his family on a little picnic and starts a fire 10 metres from the car to grill sausages…go home to the telly where you belong you bugger!... of course I’m (not) serious…(but) in the best of worlds…

Tränade stoppsignal och markeringar med Folke, och även avlämningar...finslipar på att han inte ska skaka sig innan han har överlämnat dummyn vid vattenapportering.

Practiced stop-signal and retrieving with Folke…also worked on the details when he hands over the dummy….such as shaking AFTER he gives me the dummy and not before.

Var ute i 3timmar så nu är både jag och båda hundarna möra, vyn från soffan är två snarkande hundar:

We spent three hours on Hissö so I am worn out and stuck to the couch, the view from the couch can be seen below:

Filmade med digitalkameran när Folke vattenapporterar - den tar bättre kort än film om man säger så. Kellie agerar störning alldeles utmärkt, hon går in för sin roll helhjärtat och försöker även stjäla apporten från Folke. Så lite mer tjat och även en dos mer stöttning av Folke än normalt men tränar man med störning så gör man (det krävs ju endel mod att ta sig förbi Kellie) ....tycker Folke klarade det galant...vid ett annat tillfälle sprang han i en stor båge runt Kellie som agerade målvakt vid strandkanten, och kom med dummyn bakifrån och lämnade över klockrent - även det med beröm godkänt anser jag!

Took a video with my digital camera – pretty obvious that it takes better photos than video.
Kellie is the rowdy element and loves her role – she puts a hundred percent in and actually tried to steal the dummy from Folke today.
So a little more nagging and a little more supporting of Folke today than normal, takes guts to run pass Kellie – not that she is ever anything but playful but Folke knows where the dummy is going and he also knows that the one who brings it home is the one who gets all the praise ;)
Folke did really well – he copes so well with Kellie. I don’t find it in my heart to tie her up when Folke and I practice and she has done a good job so far being the perfect disturbance.

Finns säkert de som hävdar att det är för tidigt eller totalt onödigt att träna med den här typen av störningar....asså ..har man hundar eller raser som inte pallar trycket så har man....buy a Folke säger jag...

I’m sure there are those who say it’s too early to have a rowdy element, and even that it might be totally unnecessary…dude…if you ain’t gotta dog or breed that can put up with the pressure…buy a Folke…that´s my opinion…>over and out< .

Video of Folke and Kellie at Lake Helga

Höstkort / Autumn photos

2008-09-21T10:40:00.000-07:00

Tog endel bilder idag när jag var ute på Hissö med Kellie och Folke, dessvärre var Kellie med på fel sida ön - dvs där ljuset kom från fel håll så jag får satsa på kort på henne en annan dag.

Kellie hoppade, skuttade och plaskade i vattnet som om det inte fanns någon morgondag. Jag höjde ribban lite med Folkes vattenapportering, han fick sitta och lämna av lite längre upp på land och fick även ngt svårare markeringar i vass och dyl. När Folke had simmat sig halvtrött och jag tyckte det var färdigtränat gick vi tillbaka till bilen med Kellie där hon fick en grisknorr att gnaga på iaf de första 2 minuterna Folke och jag var borta.

Vi gick ett varv runt Hissö - tar lite över en timme - och tränade stoppsignal och fjärrdirigering. Stoppsignalen är klockren - fjärrdirigeringen börjar komma så smått.

Har tränat in stoppsignal när Folke sprungit genom att kasta dummy eller dyl. samtidigt som jag blåser, Folke har fattat detta snabbt och vi har så smått börjat utöka avståendet där jag blåser, nu har jag även börjat fördröja kastet och berömmer när han står still.

Jaktträningen igår var väldigt givande, åkte kl.9 och var hemma runt 16. Folke slocknade i sin nya säng och jag på soffan.

Vi fokuserade mycket på sökträning igår - jag som bara gått brukssök fick totalt tänka om, ingen avvallning här inte och ett annat tankesätt än det som presenterades när jag gick sök med Kelie för många år sedan.

Folke har stenkoll på dummyn.

Ska testa detta i veckan tänkte jag - gå på en stig och slänga dummies till höger och vänster om vartannat för att lära in att "därute ligger 1st dummy". Jag gillar tänket att man har tre sökzoner - 1 svår, en medel och 1 lätt. Först skickar man hunden (förutsatt att denne vet vad sök är) på sök i den svårare zonen...om den skulle tappa motivationen där och inte hitta ngt skickar man snabbt som attan in den i ett sök i medelzonen, hittar den inget där skickar man den i den lätta zonen (där de ligger fullt synliga) . Riktigt clever! Me like!

Annars försöker jag ta det rätt lugnt med Folkes träning - tränar mycket men försöker att inte slänga in allt för mycket nya moment...kör rätt basic.

Kelie har bytt foder och äter numera samma som Folke - Magnussons Junior. Hon har gått på antibiotika i månadervis för sina eksem och har varit usel i pälskvalite, ullig och hemsk. Under senaste antibiotikakuren bestämde jag för att testa att ge östrogen och att byta foder - har även givit viacutan. Nu är hon superfin i pälsen, har ingen klåda och avföringen ser fin ut vilket jag tolkar som att magen funkar ok utan Hills ID. Sedan är hon pigg som aldrig förr, busig som synden och väldigt på. Om det är östrogen eller byte av foder har jag ingen aning om men vad det än är så fortsätter vi på den här vägen ett tag till iaf.

Kellie har även fått en ny svviiiindyr medicin, smärtstillande. Hon har fått smärtstillande sedan en tid tillbaka men förra gången vi var hos vet. tyckte han att jag skulle testa den hon käkar nu då den smakar lever och är som godis samt är skonsammare.

Lever my ass hälsar Kellie. Hon är en sann biscuitwhore och kan skilja godis från "godis"... så nu trycks det dyra "godiset" in i riktig leverpastej varenda dag ... så kära Metacamtillverkare jag vet inte i vilket land som lever smakar som era tabletter men det är inte i Sverige iaf - så jag hoppas att det inte är den obefintliga leversmaken som gör dem så fasligt dyra.

Jaktträning

2008-09-19T10:31:00.000-07:00

Imorgon lördag - mmm....sovmorgon va skönt...nä just det ja...jag är ambitiös hundägare och ska upp i ottan för att rasta hund och sedan ta bilen och köra på jaktträning.
Ska bli spännande....Folke och jag har tränat stoppsignal och höger/vänster.
Som tidigare nämnt har jag ju haft endel problem med att komma på bra ord för dirigering då höger/vänster inte är min starka sida ... tänkte att jag kunde ju använda links - som är tyska för vänster...bra kommando med alla ljud i som är bra....det föll ju på sin egen orimlighet kom jag på efter att ha testat det i praktiken...kan jag inte vänster på svenska utan att tänka efter...så kan jag inte heller vänster på tyska utan att tänka efter (vilket en lätt förvirrad Folke har fått erfara).

Så, för att överlista mitt handikapp (som för övrigt ligger i släkten) kom jag fram till att jag behöver två sammanhängande ord och valde "go" för vänster (var tvungen att tänka efter en bråkdel aven sekund där ja) och "fetch" för höger (uteslutningsmetoden - ingen större tankekraft).

Solklart att komma ihåg "go fetch" - i ordningen man säger det blir det självklart att vifta med vänster arm för go och höger för fetch...utan att tänka i vänster/högerterminologi.

Folke är riktigt duktig - testade stoppsignal på honom et par gånger längre ut och även att dirigera och han fattade...woohoo.

Jag har även fått hybris och anmält oss till ett working test....datum är hemligstämplat!

Show results - Sofiero 20080914

2008-09-14T11:43:00.000-07:00

An entry of 14 curlies and Folke´s first time in junior class.

I was there early as I wanted to walk around and have dog-people go through him - experience has taught me that this makes the dogs happier and more confident in the ring - I usually do this with puppies and juniors. Since dog shows are full of people who knows what it is about and how to act I find it better to do it on location than for example outside the supermarket.

Folke behaved perfectly in the ring, the judge, Svend Lövenkjaer, was very thorough and went through Folke´s entire body - which was good practice and Folke wagged is tail all the way down to the rear paws. The judge was really nice and I agreed with his overall judging.

Folke was first out in the ring as the bitch puppy was absent he was the only one in junior and got 1 with Hp. I was really pleased with Folke and we got what we came for - a fun time in the ring and a judge that was good practice. I must admit that I was a bit disappointed at first over the fact that he didn't get a CK but I soon realised that I should be greatful for the red ribbon and HP as lots of curlies left the ring with a blue ribbon (a further illustration - out of 26 flatcoat dogs only 6 got a CK) . I could also see his point - Folke is far from ready and the critics we got were just:

(my own translation)
Nice size and over all impression. nice body proportions, good gender characteristics, nice proportions between head and fore face, nice expression, beautiful neck and back, good tail setting, could have a bit better forefront and be wider in the front, straight fore legs, stands a little bit outwards with his front paws, muscular thighs, moderate knee angles but still a bit unstable in the hook both when stacked and on the run. Correct coat, moves freely but a bit narrow.

Waterloo´s Vision of Love -a norwegian bred bitch - won BOB and Magriss Give Me Five was Runner Up BOB.

As always when going on shows on my own I make new friends and meet interesting people, this time I met some Lagotto people who lived in New York for several years - really nice people who also did me the favour of taking some photos. Also met up with some dog people I haven't met in ages - great fun!

Jaktträning

2008-08-24T13:25:00.000-07:00

Foto: Stefan P.

Eftersom det inte inkommit några bud på Folke och collietanten inte hört av sig trots diverse annonser i Simrishamns lokaltidningar, så får jag ju gilla läget och inse att jag är fast med ohyran Folke.
Vi har börjat på jaktträning och jag försöker frenetiskt komma ihåg allt som sägs för att kunna träna hemma. Folke tycker det är skoj….super skoj…..nästan för skoj men med tanke på hans låga ålder och mentala omognad tycker jag att Folke gör väldigt bra ifrån sig. Sen har han ju ett stort handikapp att kämpa med som inte de andra hundarna har…ungefär som att trampa vatten utan ben – en jaktnovis till förare!
Folke har nog märkt en förändring i vardagen också…högre krav på lydnad och snabbhet i utförande av kommando. Han fattar snabbt så det krävs inte mycket tjat, undantaget vid störning – så det tränar vi på.
Vi var ute på Hissö och gick igår och Folkes dagsform var inte precis på topp så jag bestämde mig snabbt för att sluta bråka med honom om saker han normalt behärskar utan fokuserade helt på inkallning under hela promenaden. När vi gått ett tag fick vi en väldigt bra störning att öva under.
Gick i skogen när Folke markerar ut mot sjön, mellan lövverket såg jag en eka med tre karlar som la ut kräftburar precis vid strandkanten…perfekt…blåser inkallning, Folke tvekar men kommer…kräftfiskarna hör oss och börjar vissla som besatta och fnissar….jag fortsatte träna under detta och det var skitbra….puckona i båten trodde nog de sabbade big-time för mig…men det kan de ju få tro.

Även fått lära mig att val av kommando är av stor vikt när man tränar jakt…dock verkar det inte som det är direkt konsekvent. Vi skulle lära in ett moment där hunden tar apport med sig på tillbakavägen…instruktören använde ”häääråt”…eftersom detta är ett tämligen utslitet och svagt kommando i familjen Backman och enbart används när hundarna busar eller rusar i skogen och vi vill ha dem närmare så ville jag inte använda det….så efter lite fundering valde jag ”BAAkåt”…när vi skulle praktisera dett på träningen gången efter säger instruktören ”Vi är alla givetvis mycket nyfikna på ditt val av kommando” jag förklarade hur det låg till och han sa att folk nog kommer undra lite på jaktprov men han köpte anledningen.
I slutet av träningen gick vi igenom grunden för fjärrdirigering och vilka ord man skulle välja. Här rekommenderade han att man inte använde Höger och Vänster eftersom det vid jaktprov blir så solklart om hunden går åt fel håll…så han hade ”jA” för vänster och ”Sååå” för höger…båda dessa små ord är något jag använder dagligen i min dialog (monolog?) med hundarna så de går ju bort. Men vi skulle altså välja ut vilka ord vi ville ha och sedan träna in dem….så med andra ord är det inte så uppseendeväckande att välja egna kommando för fjärrdirigering medan ”häråt” är ett väl vedertaget kommando om inte bör ändras. Snårskog detta.
Hur blir det nu då…rent logiskt kommer ju vänster och höger mest naturligt – men…det ligger ju definitivt en poäng i det där med att det är uppenbart om hunden går åt fel håll…sedan ska jag väl även erkänna att det inte är klockrent i mitt fall eftersom jag vid flertalet tillfällen svängt bilen åt vänster när jag blivit ombedd att svänga höger och vice versa. Uppgiften är således att hitta på två korta ord som kommer naturligt, har bra ljud oc som inte låter för konstiga…just nu e jag lite inne på Easy och Links…får plats att skriva i handen (haha) är lätta att säga och makes sense (to me) men de känns lite overkill….fortsätter fundera…

I förra helgen var några mil söder om Ljungby på en Cornerstonevalpträff, Ceasars kull. Jag fick följa med på ett hörn och Folke var dagens outsider tillsammans med Kellie. Kellie ligger bakom på modersidan så det var kul att visa upp en pigg 12+:are. Vi hade tur med vädret och det var mycket trevligt folk, endel gamla ansikten som var roliga att se igen och många nya som ska bli kul att följa. Ett helt gäng med curlies på en och samma gång vilket man inte heller är bortskämd med. Hade varit roligt med en repris!

Folkes signaturpose

Dumt att titta var man springer ingen risk att man springer ner nån,
nä just det, tur att jag hade regnkläder.

Curly till salu / Curly for sale

2008-08-11T11:02:00.000-07:00

Bilden talar för sig själv / The photo speaks for itself

Semesterbilder / Holiday photos

2008-08-07T15:14:00.000-07:00

Semestern är slut för denna gång. Eftersom varken Folke eller Kellie (längre) har godkända vaccinationer för utlandsvistelse har vi hållit oss inom Sveriges gränser. Nedan följer ett axplock av alla semesterbilder (där det finns en hund med i minst 99% av bilderna)

The holidays have come to an end. Since neither Kellie (anymore) nor Folke have vaccinations that allows them to cross the border we have spent the holidays in Sweden. Below are some of all the photos we've taken (of which at least 99% have a dog in them).

...kan livet bli bättre....

...såg några isbjörnar på TV som svalkade sig då va...

Folke har gjort det mesta en valp bör göra på semestern:

Spanat på kossor...

...å hästar....scaaary.......

Vittjat smultronbuskarna hos mattes föräldrar flera gånger per dag, de mognar snabbt...

Upplevt kultur på Kronovalls slott...

....chillat vid havet i solnedgången med lite grillat...

....badat i havet....vågor rockar fett....

....okay - VEM jag frågar VEM kom på den briljanta iden att jag ska bära mitt eget vatten??!!

...käkat lufttorkad skinka med en touch av pizza ....

.... glass i värmen är ett måste....

....tränat i hällregn....lika bra att vänja sig som Växjöbo...

Folke 8 månader/ Folke at 8 months (36,5kg)

2008-07-31T14:00:00.000-07:00

8 månader och hans första parningsförfrågan - helgalet! / 8 months and his first stud enquiry - crazy!

2008-07-30T15:20:00.001-07:00

Tillbringat nära en vecka på landet och sedan 3 dagar på Österlen. Har lite bilder och lite jag ska skriva om det men jag kan inte hålla mig till den kronologiska ordningen då jag inte kan hålla mig utan måste berätta om Folkes första parningsförfrågan bums.

I måndags var jag, Margareta, Pär och Folke i Simrishamn, strosade längs gatorna, kikade i affärer och avslutade det hela med en glass i hamnen. När vi var klara gick jag till en soptunna med Folke i ena handen och glasskräpet i den andra, när jag vänder mig om för att gå mot bilen har en fin dam i 50-årsåldern med en collieblandning dykt upp precis bakom och frågar:
”Får de hälsa?”
Jag är inte superförtjust i påflugna människor som prompt tycker att alla hundar bara måste hälsa på varandra för att leva ett rikt och lyckligt liv - men eftersom hon släppt fram sin hund och Folke tyckte det var superkul kom jag mig inte för att säga nej utan sa:
”eeeeh…ja???….han e valp och inte så fin i kanten än men det går väl bra”
”Vad fin han är, vad är det för något?”
”Det är en Curly Coated Retriever”
Överförtjust ”Jaaahaaaaa….så det är inte en nerrakad pudel? Haha”
”Nej…”
Vid det här laget tyckte jag att Folke var lite väl burdus och vad jag tolkade som valpig – helt galen – så jag började dra honom mot mig med en lätt ursäktande min.
”Ja hon höglöper förstår du så jag letar efter en lämplig kavaljer – är det mycket jakt i honom?”
Meeen va faaaaaa….hann jag tänka….Folke valpig – yeah right!….han hade just lärt sig allt om blommor och bin alldeles på egen hand…jag har aldrig hört talas om ngt liknande…lite utav en chock att hon ville att min 8 månaders valp skulle sätta på hennes collieblandning i hamnen enbart med hans utseende som referens (och på samma gång lära en drös med glassätande, semestrande småbarn hur bebisar blir till - på första parkett!) Hon blarrade på några ord till och tittade beundrande på Folke när jag bara snoppade av med:
”Jag sysslar bara med renrasigt” vände på klacken och gick….inte fullt så graciöst och stolt som jag tänkt mig utan snarare med stor möda och väldigt mycket böjd framåt då Folke inte alls var pigg på att lämna sin första förälskelse.

Margareta – som tyckte det var pinsamt och lämnat scenen redan när hon frågade om de fick hälsa - och jag ältade det hela i bilen och skrattade och förundrades och sa ”ja herregud” säkert vartannat ord. Pär tyckte också det hela var rätt roligt …men sög på den bästa karamellen i säkert en kvart innan han sa:
”Ja hon gick förbi och vände sig sedan om och kollade på Folke länge när jag satt utanför den där affären ni var inne i och hon hade en man med sig då”-
”VA??? Vad säger du??? Och den har du suttit och hållit på?!!!!!”
”Ja fast då hade hon ju ingen hund med sig…”
Margareta och jag kreverade av skratt, kärringen (utbyt från dam till kärring då Folke var helt olidlig när han såg andra tikar resten av Österlenvistelsen) hade alltså spanat in Folke, valt ut honom som ”kavaljer” (som hon så fint kallade det), sprungit hem och hämtat sin tik och sedan letat rätt på oss. Sanslöst!!!!!

Så här i efterhand ångrar jag ju lite att jag inte spelade med och frågade mer om tiken "Vad är det hos din tik som gör att du anser att hon ska gå i avel?", "Vad har hon för HD/AD statistik, är hon ögonlyst?" eller ”Javisst, 3000 i språngavgift och sedan 2000kr per valp – fin hund det här vettu - eller så kan vi säga 15.000 här och nu”.
Sedan väntar man sig inte - fördomsfull som man är - att en välklädd överklassdam i medelåldern ska ragga "kavaljerer" till sin tik på det sättet, föda upp blandraser och inte vilja veta något om hanhunden (för valparna blir nog söta ändå eller vad???). Kan ärligt säga att jag har svårt att ens se henne framför mig plockandes upp hundbajs eller städa efter valpar.

I’ve spent almost a week on the countryside and then 3 days in eastern Scania. I have some photos and some stories to tell but I just have to write about a very peculiar incident that took place a couple of days ago.

Margareta, Pär, Folke and I spent the afternoon in Simrishamn, strolling along the streets, having a look in a few shops and then ending the visit with an icecream in the harbour.
As we left I walked up to a bin with Folke in one hand and the trash in the other, after I had thrown away the trash I turned around and this middle aged woman with a collie cross had appeared from nowhere and asked:
“Can they say hallo?”
I’m not overly fond of people who think that dogs always have to sniff eachother to live a good life and stay happy but since she had let her dog up to Folke and he seemed to think it was super I just went along with it and said:
“Eeeeh…..well yes???…he is still a puppy and is not yet all that gentle but sure it’s okay”
“He looks really nice, what kind is it?”
“It’s a Curly Coated Retriever”
Delighted “Ooooohhhh, so it’s not a shaved poodle? Haha!”
”No
At this point Folke had become a little to eager and rough – which I thought was just puppy play gone wild - so I began pulling him away with a slightly forgiving expression in my face.
“Oh yes she is in season ready to be mated and I am looking for a suitable male partner – is there a lot of hunting in him?”
Buuut what the craaaap…..Folke being puppy-playful, yeah right!…he had just learnt all about birds and bees all on his own.
I’ve never heard about anything like this….I was in slight shock realising that she wanted my 8 month old puppy to mate her collie mix right there – no questions asked only his looks as reference (giving a whole bunch of holidaying kids eating icecream a lesson on how babies are made, front row!). She went on blabbering and admiring Folke for half a minute or so before my mind was back in reality and I cut her off with
“I’m only involved with pure breds” turned my back and walked away….not as dignified as I had hoped – rather with a great effort and very much leaning forward as Folke was not at all co-operative when it came to leaving his newly found first love.

Margareta – who thought it was awkward and left the stage when she heard the lady asking if the dogs could say hallo – and I dwelled on the whole thing in the car, laughing and giggeling, and I think every second word was “my gosh!”. Pär also found it amusing and after about 15 minutes or so he added a whole new twist to the story:
“Yes, she went past Folke and I when we sat outside that store you went in to, she turned around and looked at him for a while, she had a man with her then”
“WHAT????? What are you saying?? And you’ve held that information from us for this long?!!!”
“Yes…but she didn’t have her dog with her then…”
Margareta and I killed ourselves laughing, she had got her eyes on Folke, chosen him as a “male partner” (as she so nicely put it), gone home to get her bitch and then gone looking for us. Unbelievable!

Looking back I should have played along for a while asking:
“ What does your bitch have that makes her suitable for breeding”
“What is her HD/AD ratings, what is her eye-status?”
or perhaps:
“Yeah sure – 3000SEK as an initial stud-fee and then 2000SEK for each puppy – this is a nice dog you know – or we can just say 15 000 here and now” Just to see her reaction.

You don’t expect – prejudiced as I am – that a well-dressed middleaged upper-class lady goes around chasing “male partners” to her bitch like that, nor do you expect her to breed crossbreds and not being interested in much more than the looks. Honestly – I cannot even picture her poo-poo scooping or cleaning up after puppies.

Sommarkvällsdopp / Summernight swim

2008-07-13T10:57:00.000-07:00

Lite bilder från kvällsrundan med Folke och Caesar (Cornerstones Working Man) ikväll. Rundan började med ett gyttjebad med Folke i täten (än en gång - Folke tackar dig djupt Ulle!) och därför fick vi planera om och istället för att gå en långrunda gick vi till ett annat ställe så hundarna fick simma av sig dyngan.

Some pictures from tonights evening walk with Folke and Caesar. The walk began with a mudbath led by Folke, which meant we had to rethink our walk and opt for the lake where the dogs could swim off the mud.

Folke sitter i gyttjan och njuter / Folke sitting in the mud

Caesar

Best buddies

Show Result – Tvååker 12/7 2008/ Also in English

2008-07-12T15:25:00.000-07:00

Boss (Cornerstones Perfect Lover) på väg mot championat /Boss running for his title

Idag var vi på en väääldigt speciell utställning på många vis. Boss matte fick en elektrisk stöt igårkväll som var så kraftig så huvudsäkringen i huset gick och tillbringade därför några timmar på observation på akuten. Istället följde min sambo med - vilket var trevligt - och avslutade dagen med att stiga i en hundbajs och fick bajs på skor och även byxor, med tanke på att han inte är en hundmänniska behöver jag kanske inte vidareutveckla reaktionen. Just nu är det relativt höga odds på att han överhudvudtaget sätter sin fot på en utställning igen- om nu nån vill betta pengar på det.

I alla fall - Boss tog sitt sista cert och blev CHAMPION!!!!!! Weeeeeh!!! Passade inte nämnvärt i ringen så klart godkänt.
Folke blev BIR-valp, blev även förhandsgranskad i uppsamlingsringen (vilket långt ifrån alla blev) men inte utplockad i stora ringen.
Så till vår kära fossila amerikanska domare Jane Kay – bedömningen var allt annat än logisk, och definitivt inte acceptabel, man kan väl säga som så att av de en gång röda äpplena i trädet återstod bara fallfrukt, jag har sett klarare demenspatienter på det äldreboende jag sommarjobbade på som tonåring.
Jag gick in med Folke, sprang i en cirkel och fram och tillbaka, hon gick igenom honom som hastigast, jag ställde upp framför bordet i 5sek. sedan var det klart. Spontan tanke var att ”ojdå det var mig en snabb domare”. Tikvalpen gick på två röda och då den inte fick något HP var Folke vips BIR-valp.
Flås bort och hämta Boss från Pär och lämna över Folke, tillbaka in i öppenklass. Ett varv ihop med den andra hanen, ställde upp och domaren kollar bett och päls, springa fram och tillbaka.

Sedan ställde vi upp hundarna efter varandra igen varpå domaren säger ”One moment”…går in i tältet och rotar i sin väska länge och väl….plockar lite….gräver lite mer…jag tror hon målade på lite läppstift…jag och Marita står som två frågetecken och undrar vad sjutton hon pysslar med – jag trodde hon skulle komma ut med en mätsticka…men näedå ….efter ett tag traskar hon ut till oss, kikar på hundarna i förbigående och in i tältet igen… hör hur det diskuteras länge om storlek…
Seriös diskussion gällande huruvida domaren glömt oss
Seriously considering whether the judge has forgotten about us.

Marita och jag står fortfarande kvar och undrar när den individuella kvalitetsbedömningen ska börja när ringsekreteraren kommer ut med ett blått band till Marita – domaren tyckte han var för stor….jag står kvar med Boss….diskussion i tältet där ringsekreteraren förklarar och frågar vad hon ska ge och vad det innebär…ska han få certet? ”He is not that old is he” ”This is open class”…varpå jag inflikar ”He is 4.5 years old”…domaren rycker på axlarna ”Ah why not!” – verkligen för en sådan domare man vill få ett championat på hunden.
Nästa fina överraskning var när vi fick kritikerna, inte en curlyägare som var glad kan jag säga. Eftersom vi var sist i ringen kunde jag fråga ringsekreteraren om hon gjort likadant med mopsarna och de tibetanska spaniels hon dömt tidigare under dagen eller om det bara var curlyna hon inte tyckt om. Ringsekreteraren sa med en suck att vi skulle vara glada att vi fick kritiker överhuvudtaget, dagen innan hade hon vägrat skriva kritiker och det hade varit rabalder då med – ringsekreteraren hade inte varit med om dess like under sina år som ringsekreterare. En hund som blev champion hade fått följande två ord på sin kritik ”bad feet” – det var allt! (obs obekräftad källa men med tanke på våra kritiker inget orimligt).
Kritiken ser ni nedan – troligtvis skriven domarens hotellrum kvällen innan och utdelad på måfå:

Boss:
Decent size, decent coat, decent moving

Folke:
Promising puppy, good coat, decent moving

*sniffsniff* det är nåt speciellt med att komma hem från hundutställningar ändå - DOFTEN AV MAMMA SCAN FISAR!!!!!! gaaaah.....vidrigt!!!

Folke (Anatnaq Dark Hawk) i stora ringen / Folke in the finals

Today was a very special show in many ways. Boss´ owner got an electric shock last night which made the power go off in the entire house and therefore spent a few hours at the emergency ward for observation. Instead I got my boyfriend to come with me which was nice – he ended the day by trotting in dog poo and got it on his shoes and somehow also on his pants, considering the fact that he is not a very doggy person I don’t think I need to illustrate his reaction any further. At the moment the odds of him ever setting his foot at a showground ever again is quite high – incase someone should be interested in betting some money on that.
Anyways - Boss won the challenge and got his show champion title!!! Weeeeh!!!!
Folke became BOB-puppy, he was also looked at in pre-judging but wasn’t pulled out in the finals.
So, now to our fossile, American judge Jane Kay – the judging didn’t make much sense and was definitely not acceptable. I guess I can put it like this – all that remained of the once so red apples in the tree were just windfalls.

I went in with Folke in puppy class, ran in a circle and then back and forth, she went through him quickly, Istacked him in front of the table for 5sec. and then it was over. My spontaneous thought then was “wow, that was a quick judge”. The bitch puppy judging passed by in 3 sec. And as she didn’t get a HP Folke was BOB-puppy all of a sudden.
Went in with Boss, ran in a circle together with the other open class dog, we stacked them and the judge checked bite and coat, ran back and forth once each after which the judge said “one moment please”…she then went in to the judging tent and began digging in her handbag, digging and digging and digging….took quite some time…I think she put on some lipstick but couldn’t quite see….Marita and I stood there like two question marks with our dogs stacked wondering what the bloody cow she was doing…I thought she might come out with a measuring stick as the size between our two dogs differed quite a deal…but no….eventually she came out took a glance at our dogs and then went back in to the tent…I heard bits and pieces of a discussion about the size…Marita and I still standing wondering when the individual judging will begin…then the steward walk up with a blue ribbon and gives it to Marita – the judge thought he was too big….I remain in the ring with Boss stacked…further discussions in the tent where the steward explains what she can give him and what it means (curly was her final breed after two days of judging) …”Do you want to give him the challenge?” … ”He is not all that old is he?” “This is open class.” …I then say to the judge ”He is 4,5 years old”…the judge shrug her shoulders and said “Yeah why not” – really the kind of judge you want to win your title under.
BIR och BIM / BOB and BOS

The next surprise was the written critics, not a happy curly owner in sight I can tell you. Since we were the last breed in the ring I was able to talk to the steward and ask if the judge had been the same with the other breeds she had judged or if it was just the curlies she didn’t like. The steward let out a sigh and told me that I should consider myself lucky to get written critics at all as the judge had refused to give such at the show the day before. She had got lots of complaints and the steward had never come across anything like it during her years of stewarding. One dog that became champion had got a two word written critic “bad feet”…that’s it! (unconfirmed source but considering the written critics we got it doesn’t sound impossible)

The critics we got (probably pre-made at her hotel room the night before and handed out randomly):

Boss:
Decent size, decent coat, decent moving

Folke:
Promising puppy, good coat, decent moving

World Dog Show 2008, Stockholm

2008-07-11T00:41:00.000-07:00

Väl tillbaka från världsutställningen försöker jag summera mina intryck. Margareta och jag startade bilen okristligt tidigt (kl.4.00) och begav oss norrut. Som vanligt när vi åker ihop på saker så flög tiden iväg och vips var vi vid Älvsjömässan och Världsutställningen. Shapparna var först i ringen så planen var att jag skulle släppa av Margareta och sedan köra till världens ände och parkera bilen eftersom vi hört alla skräckprofetior om trafikkaos, bilköer och totalbrist på parkeringsplatser.
Istället rattade vi 8.45 in på en parkering andra sidan nånting (fasen - vet att vi gick på en gångbro över ngt och rent logiskt måste det ha varit motorvägen men det kan ha varit järnväg…hm…näe definitivt motorväg…tror jag…) och var inne på utställningen 5 över 9…precision!

Kikade på Bouvierer och Shapendoes, hade stora plånboken med mig och långtgående shoppingplaner av diverse praktiska ting (säng till Folke, matbar, fällar, koppel etcetc) bara för att konstatera att utbudet var kopiöst dåligt, om man nu inte var ute efter rutiga arbetarskjortor, flippflopps, chihuahua-bimbomatte-tror-jag-e-för-liten-för-att-gå väskor i allsköns färger och format, förskräckliga smycken i guldimmitation (gick förbi några gånger och hörde bara ryska i kön) - verkar som guldsprayet man använde på allt pyssel i dagis används på annat håll också, eller varför inte motionsband (såna som finns på gym) för din fyrfota vän, så kan vovven ut och springa samtidigt som du glor på film och käkar chips.

Mycket positivt överraskad av väl tilltagna ringar och fiiiina fina mattor som täckte hela löpområdet - ser fram emot att få visa hund på HundXX framöver efter som jag har dragit mig för att anmäla pga hala golv som hundarna halkar på och ibland blir halta. I övrigt var det gott om plats utanför ringarna och riktigt behagligt att strosa omkring.

Kikade på freestyleuppvisningen i stora ringen och vissa ekipage är så imponerande så man blir tårögd, en tjej gjorde ett nummer med en labrador som var klockrent. Helt underbart att se deras samspel och den avancerade nivån, mycket bra koreografi till musiken också, ni som är nyfikna vad jag pratar om hittar hela programmet här:
http://www.youtube.com/watch?v=OSjbZXvQCbw Grymt imponerande!

Finalerna gick i ”presentera svenska nationalraser” och årstidernas tecken, vi var där på fredagen när temat var vinter. Dans kring granen, lucia, lussekatter, pepparkakor, högläsning om traditioner m.m . Både Margareta och jag blev schizade ett tag då vi vanligtvis är där i december vid lucia när HundXX är, kändes inte alls som att det var sommar utan snarare vinter och snöstorm ute, satt där och huttrade.
Vissa bitar var lite väl långdragna och andra direkt pinsamma för den del av publiken som var svensk. Jag är vanligtvis inte så känslig och tycker sällan saker är pinsamma, men voff-jojken var något i hästväg. Började bra och man tänkte att detta är ju verkligen exotiskt för våra långväga gäster, en same som jojkade (om än halvtaskigt), tills hon traskar ner till lapphundarna i finalringen och böjer sig fram över dem och ”aaaeeeaeaa-voffvoff-VAFFVAFF-aeeeajeae-voff-VAFF-aaaeaaa-VOFF…” och hon höll på ett bra tag…jag trodde jag skulle avlida på plats, om inte annat av den tillbakahållna asgarven.

Sedan fanns det andra små detaljer som gjorde det hela så mycket mer underhållande - som när SKK-mannen som skötte snacket i finalerna kallade miniatyrpudeln i finalen för ”dwarf-poodle” (dvs dvärgpudel som är helt ok term på svenska) om och om igen.
Stämningen var på topp i finalerna och allt var väldigt välorganiserat, danskarna har mycket att leva upp till 2010.

På lördagen drog vi ut till Almare/Stäket och circuit-utställningarna. Efter att ha kört fel pga dålig skyltning körde vi tillbaka, såg SKKskylten på fel sida motorvägen, suckade djupt och körde vidare, Margareta läste kartbok, skala ” sverige-finland-norge på samma karta” och konstaterade att det borde finnas en liten väg med bro som borde ta oss över till halvön.
Det var en pytteväg och vi trodde att vi var helt galet ute..men…runt en kurva och upp tornade sig världens bilkö hela vägen ut till motorvägsavfarten...meeen...det bästa ladies and gentlemen...kön var på ANDRA sidan vägen!!!! Vår initiala miss av avfart visade sig vara en genial handling då vi kunde svänga direkt in mot utställningen och undvek den enorma bilkön.

Det var trevligt att träffa, Marika, Folkes uppfödare igen och även ägarna till två av hans bröder. Ca 50 curlisar var anmälda och de höll generellt väldigt hög kvalitetsnivå vilket var mycket roligt att se. Det var avslappnande att för omväxlingsskull inte ha något att visa utan istället få följa hela bedömningen. Få svenska curlies representerade men desto fler från bland annat Finland, Norge och NL.
Inväntar att resultat ska läggas upp för samtliga tre utställningar så att jag inte missuppfattat något och publicerar fel resultat.

Imorgon är det dags för utställning nummer två för Folkes del och Boss står inför utställningschampionat. Återstår att se om Boss matte och husse har gjort sin hemläxa och sprungit och cyklat med honom för att få in honom i trav. Folke har inga som helst krav på sig – det ska vara kul, allt annat är bonus.

Simförbud suger/ Also in English

2008-06-18T12:42:00.000-07:00

Sista doppet i Helgasjön innan Folkes Scalibor (fästinghalsband) åkte på så nu är det badförbud i en vecka vilket Folke givetvis tycker suger (Kellie kan inte ha scalibor än pga hot spots) .

Passivitetsträning

Jag får även leta nya kvällsrundor då de vi har gått så här långt alla innefattat sjö och bad. Gå kopplad med honom vid vattnet anser jag vara rent djurplågeri (smärre överdrift men snudd på sanning).
Var ute och tränade i helgen – jag kan gå all världens, kasta dummy, gå tillbaka och säga apport till Folke och han är klockren….om någon annan kastar dummyn blir det hela så mycket mer komplicerat, så nu letar jag efter någon som är intresserad av att stå och kasta dummies och som inte känner sig fånig av att låta som en skadeskjuten anka OCH som har en stamina som räcker längre än 3-4 kast. Ingen nämnd ingen förolämpad! Intresseanmälningar går bra att lämna i bloggen.

Kellie - still going strong

Took Folke and Kellie out to Lake Helga for a last swim before the Scalibor-collar (anti tick collar) went on – so no swimming or playing in the water for about a week, which sucks if you ask Folke (Kellie can't have one yet due to her hot spots). I’ve also had to find new places to exercise Folke as all of our evening walks have included at least one lake – and walking him on a leash next to water is pure animal abuse (okay, slight exaggeration but pretty close to the truth).
Went out retrieving training last weekend – I can leave Folke on a "stay" and walk for forever, throw the dummy and go back to Folke and send him out and he does it just like that. However, if someone else throws the dummy things become so much more complicated even if that person is not very far away. So now I’m looking for someone who would find it exciting to throw dummies and who doesn’t feel silly when sounding like a shot wounded duck AND with a stamina lasting longer than 3-4 throws. Nobody mentioned, no offence taken!

Showresult - BIS2!!!!!!!!!!!! SSRK Gränna 20080615/ Also in English

2008-06-15T10:34:00.000-07:00

Idag var vi i Gränna på SSRK-utställning - Boss tog cert och blev BIM och Folke blev BIR-valp över tiken och BIS2Valp!!!!!!!

Boss passade bort ett BIR trots att jag slet som ett djur, fick honom ur pass ett par varv i individuella bedömningen men i BIR-et gick det bara ett par steg sen var BosseKamel (har iiiiinga pucklar bosse kamel har inga pucklar...) tillbaka, domaren säger till tikägaren "Där hade du tur, hade han travat hade han fått BIRet" ...jaja...sånt som händer - fick mycket bra kritik (som Boss matte har så inget jag kan dela med mig av) och certet vi var ute efter.

Lite frustrerande dock då Boss stod som en klippa utanför ringen, gick ur pass med en gång när jag korrigerade och var väldigt följsam. Inne i ringen var han rent bedrövlig att få ur pass, i individuella bedömningen fick jag tillräckligt mycket tid men i BIRet fick vi två varv (vilket är mycket bara det) och jag fick bara Boss ur pass ett halv – helt sanslöst…korrigera…trav trav…hopp-galopp och passgång igen…i en oändlig repris.
Så nu ska vi träna ÄNNU mer och så hoppas ja att han e lika besvärlig utanför ringen som idag så jag får chansen att fixa till det tills det är skarpt läge igen.

Folke däremot ingav inte mycket hopp utan för ringen, ville inte bli uppställd, hade tankarna på annat håll och skuttade och hade kul. Tränade ändå en del och proppade honom full med köttbullar när han gjorde rätt (första introduktionen av godis i träningssammanhang) och hade ett par strangers att gå igenom honom.
Inne i ringen frågade domaren hur gammal han var och jag svarade ”6,5 månader, första utställningen och det enda målet är att han ska ha roligt i ringen”…domaren var helt underbar…. mina kompisar berättade senare att Folke stod och viftade på svansen när domaren kollade tänderna,, stod fint när han kollade testiklarna och jag fick flytta tassarna precis som jag ville vid ställandet.
Vi fick springa i cirkel och i triangel…och han sprang som en gud! Han flöt vid min sida i ett underbart trav.
BISet var en repris av BIRet och jag kan inte fatta att:

1) han uppförde sig så bra
2) han pallade en hel dag på utställning och ändå lysa i stora ringen
3) domaren plockade ut oss i BISet (han tackade flatten framför mig och som curlyägare är man van att bli avtackad så jag rätade på mig och förväntade mig en avtackningshand…men ingen kom…weeeeh!)
4) han är ljuvligt mysig och dessutom snygg OCH miiiin!!!!!

Folkes Kritik.
Domare: Karl-Erik Johansson
Glad och vänlig välutvecklad valp. Mycket vackert huvud, mörka ögon, bra uttryck, bra bett, vacker hals och rygg, bra kropp för åldern, bra vinklar, rör sig mycket bra, lovande päls.
Bästa Valp!

First Dog-show for Folke today at the Swedish Spaniel and Retriever Club Show in Gränna. He went BOB Puppy and BIS2-puppy! I also showed Boss who won the challenge – next challenge and he’ll be a Swedish Show Champion (SUCH).

Folke didn’t give me much to expect when practising at the show grounds, he constantly moved his legs when being stacked so I had planned to use bate instead, his mind was completely blocked by all the impressions around him (scents, barks, other dogs etc) which was a perfect environment to practice in really, and he was on two feet more than four when running. Practiced quite a bit, ignoring him when he played up and stuffed him with meatballs when doing right. Seems like the meatballs did the magic.
Once in the ring the judge asked me how old he was and I said “ 6,5 months old and his first show so the only aim for the day is that he has a fun time in the ring”…the judge was a really sweet man (and no I actually don’t think this one was gay to be honest).
My friends told me afterwards that Folke wagged his tail as the judge looked at his teeth, he didn’t mind the judge going through him, checking for his testicles and he let me stack him just the way I wanted.
The judge had us run in a triangle and a circle…Folke ran like a God! He was flowing next to me, it was just pure harmony and the best feeling I’ve had this far when it comes to handling.
The BIS was a re-run of the BOB and I just can believe that:

1) he behaved so well at his first show.
2) he managed a whole day at the show grounds and still had so much to give in the BIS.
3) the judge pulled us out in the BIS (he thanked the flatcoated in front of us and as a curly owner you’re used to the “thank you for today” hand so I stood up and I even think my hand was half way out when he just walked past…weeeh!)
4) he is so adorable, cuddly and on top of that good looking…AND he is mine!!!!

Folke’s critics:
Judge: Karl-Erik Johansson
(translation done by me)
Happy and friendly well developed puppy. Very nice head, dark eyes, nice expression, correct bite, beautiful neck and topline, good body for his age, well angulated, moves very well, promising coat. BoB Puppy!

6månader(skort) & 28kg

2008-06-14T05:55:00.000-07:00

Självklart måste man ha 6månaderskort - så är det bara. Åkte ut till Margaretha - vi har hjälpts åt att ta kort på hundarna sedan Kellie och Dunder var små, med vissa små förbättringar:
Hämtat från DÅ:
"Där e bra...klick klick....hm jag vet inte om hon han flytta frambenet...vi tar ett till"
" Men du vi tar några kort här borta i detta ljuset med så får vi se vilket som blir bäst... "
"Asså det e svårt att säga, det är alltid svårt med svarta hundar...ska vi testa med blixt då? "
"Ja men nu står han fint...klick klick...vi tar några till för säkerhetsskull"
"Du jag vet inte om kameran hann ta där - spring en gång till"
2rullar, 2 veckor och några hundralappar senare, kaffedate hos Margareta och genomgång av kort för att konstatera att 98% procent inte passerar våra kritiska ögon (vi tillhör ju inte den skara hundägare som tror att andra automatiskt ser skönheten i våra djur och som tycker att ett dåligt kort är bättre än inget, man behöver inte surfa nätet länge förrän man träffar på ställande kort där hunden ser ut som en påse skit).
Frambenet hann ju givetvis flyttas...synd att svansviften kom på fel håll på det där kortet så hon ser kuperad ut....mhm...varför såg vi inte granen i bakgrunden när vi tog kortet??....se ju ut som han har tuppkamm!...ja det var som jag trodde - kameran hann inte ta, men man ser ju iaf bakbenen haha... oj vad suddiga de där korten var ...men vi kan ju se om det blir bra väder imorgon?

Hämtat från NU:
"Där e bra...." - "Titta på skärmen och se om detta blev bra"
" Men du vi tar några kort här borta i detta ljuset" "Jo men de blev lite bättre tycker du inte det"
"Asså det e svårt att säga, det är alltid svårt med svarta hundar" "Ja men det blev rätt bra ändå"
"Ja men nu står han fint..." "Vi kollar på dem på helskärm inne sen när vi fikar"
"Spring med honom så tar jag snabbfrekvensen"
Slutsats: Nyinköpt digital systemkamera är guld värd! Inga WOW-kort men definitivt ingen påse skit.

Nedan följer inlägg från min gamla blogg:

2008-06-14T05:40:00.001-07:00

20080609 Hugg mig i ryggen - det är så skönt!

2008-06-14T05:35:00.000-07:00

Oj vad det har hänt mycket den senaste tiden - blev exempelvis precis tagen för att vara mamma åt min 1år äldre arbetskamrat, det jag säger Lena, du ser ut som en fjortis (vilket iofs innebär att jag måste ha fått dig när jag var fjorton och det i sin tur skulle isåfall innebära att jag ser ut lite som WT - gaaah!), Folke låg faktiskt farligt nära Lenas mamma så personen - i 35års åldern (what an old fart!) - som undrade om Lenas mamma var hon med curlyn måste helt enkelt trott att han tillhörde henne...ja...jo...men så måste det vara..så är det!
Iallafall så har vädret varit alldeles för trevligt för att sitta 8h framför skärmen på jobbet och sedan hem och sätta sig framför den igen - så bloggandet har legat nere.
Kellie är nerrakad sedan en vecka tillbaka och ser helläcker ut - jag trodde hon skulle se förskräcklig ut men det är lite GSP meets Chesapeak över det hela. Kort kommer inom kort.
Medicinen hon fått mot våteksemen har gjort susen och hon har badat i sjön ett par gånger. Här kan jag passa på att göra reklam för plutoduken - den är grym!
Hade ett trevligt telefonsamtal med Kellies hunddagis häromdagen, ett utvecklingssamtal de kallat till då regler och tider skulle ändras och dagisplatser ses över- det hela kan bäst summeras med "Tack för visat engagemang för att rädda hunddagiset men nu slänger vi ut din hund". Fick prata med torpets egna lilla solstråle, vi kan kalla henne Ägget, som tyckte att Kellie inte kan vara kvar för hon kräver för mycket och att de har tänjt på reglerna redan. "Va? Hon kräver ju ingenting?" menade jag..nej det var ju det som var problemet...eeh(???)...hon orkar inte gå med på de 2 rundorna, ligger mest och sover och sen var det ju en SÅN kraftansträngning att ta ut och kissa henne, och sen tyckte de att det var obehagligt att ha en gammal hund (??!!) och sen ibland visste de inte om hon levde eller inte för hon rörde sig inte när man gick förbi.
Vad säger man??? På sin plats är att tillägga att dagiset drivs som arbetsrehab och har några anställda där Ägget är anställd till att driva rehabdelen. Jag menade att Kellie kan bidra i rehabiliteringen även om hon inte orkar gå 2 rundor i 30grader och stekande sol - vilket inte har med åldern att göra när det gäller Kellie, hon gjorde inte 2knop som ung om termometern visade över 25grader och vatten och bad inte var med i bilden. Hon är över 12år och visst - hon kanske inte orkar hänga med på promenad varje dag, den köper jag. Det jag ställer mig frågande inför är att promenaden skulle vara det absolut avgörande i rehabiliteringen och hundens vara eller icke vara på torpet och att man därför kan kassera en hund som varit där 2år.
Jag köper inte heller att det är jobbigt att gå ut och kissa henne, det tar ca 10minuter, eller argumentet att hon inte har någon glädje av dagiset för att hon sover hela dagarna. Ja, hon sover hela dagarna om ingen är intresserad av att aktivera henne (vilket Äggets kommentar indikerar - kanon!) - hon är inte typen som konstant pockar på uppmärksamhet - men tar man fram en frolic är hon på med en gång med alla cirkuskonster och tar man fram ett mjukisdjur leker hon mer än gärna, älskar beröring och massage, tycker om att gosa och sova sked, en hejare på kurragömma, tvekar aldrig att simma. Hon är på men i förhållande till sin ålder givetvis.
Hon hör dåligt - vissa ljud uppfattar hon men inte många - men har i gengäld lärt sig teckenspråk väldigt snabbt och läser av mycket bra, så visst det kan säkert vara lätt att tro att hon är död, speciellt som hon aldrig snarkar eller andas högt och har en förmåga att andas så att inte bröstkorgen höjs (not!!!). Det roliga i hela kråksången är att Kellie började äta antiinflammatorisk och smärtlindrande medicin för nån månad sedan och har blivit så mycket bättre av den, hon gör saker hon inte kunnat på ett tag och är överlag mycket piggare.
Men visst, jämför man med Äggets två halvhysteriska, skälliga hundar...ja då ter sig till och med Folke som en hund på ålderns höst.
Det är förresten samma Ägg som undrade, precis när Kellie börjat, om jag kollat hennes höfter och när jag svarade att ja hon friröntgades när hon var ca 2år kommer den hysteriskt roliga och brighta kommentaren som har skänkt mig så mycket skratt sedan dess "ja det var när hon var 2 det ja..." ....kan detta tolkas på mer än ett sätt?? Jag tror jag ger min 10åriga tik lugnande och ber vet. kolla HD-status...I can tell you right now- det är med största sannolikhet minst D med grava pålagringar.

Är jag arg? njae...är jag besviken på dagiset och deras sätt att hantera det? - mycket!
Kontentan får väl ändå bli att världen är full av Ägg och det är lika bra att gilla läget och undvika dem så gott det går.
I helgen är det utställningspremiär för Folke i Gränna så ringträning med Lena och Inez står på schemat. Boss ska visas i öppenklass. 5 curlies är anmälda - spännande (även om mina flattekompisar med 80 anmälda skrattar gott åt min definition av "en hel del anmälda").
Idag var även Folkes första dag med daghusse Timothy, som förhoppningsvis kommer kunna ha Folke några dagar i veckan till hösten. Mysig kille och magkänslan säger mig att det kommer gå fint.
Folke har även avklarat ännu ett steg på hybrisskalan genom att ge sig ut och dyka. Tog honom med på lunchen för ngn vecka sedan och skulle låta honom bada i en å. Det är mycket strömmar i den och vattnet rinner rätt snabbt men folk badar där hela tiden så jag var uppmärksam men inte speciellt orolig. Folke simmar efter pinnarna (ville inte slänga i dummyn första gången vi var där innan jag gjort en bedömning i sannolikheten att få den tillbaka). Några pinnar hann försvinna nedströms innan Folke hunnit ut men de flesta fick han tag på. Kastade pinnen vid ett relativt lugnt ställe en gång och Folke fattade inte att den flöt iväg utan cirkulerade envis som han alltid varit men hittade den inte....vips så försvinner han...jag spanar i vad som känns en evighet men säkert bara rör sig om 10-15 sekunder, börjar ta av mig skorna och räkna ut var i vattnet han kan vara och hur sjutton strömmarna kan vara så starka men att folk ändå låter sina barn bada där...vips e han tillbaka vid ytan simmar ett varv med långsträckt huvud utan att hitta pinnen....borta igen...jag får fatt på en pinne och kastar den mot honom och när han kommer upp till ytan tar han den....numera kastar vi dummies som han ser och dykning är endast tillåtet i Helgasjön tills valp blir lite äldre.

20080525 Den korta kvällsrundan….och viva la lobby!

2008-06-14T05:32:00.000-07:00

Kvällsrutinen hemma hos oss ser oftast ut som så att det sista jag gör när jag har duschat – runt 23-tiden - är att dra på mig ett par byxor, slänga på mig vinterjackan, hoppa i Pärs megasandaler och ta ut hundarna på en snabbkiss. Vanligtvis går detta på 5 minuter, men de senaste två kvällarna har detta inneburit väsentligt mycket mer arbete än tänkt då Folke lyckats pricka in att sätta tassen i hundbajs. Det är sådär roligt att:
1) känna skitlukt i hissen
2) vara inställd på att gå och lägga sig och inse att man har 30minuters skitjobb (literally speaking) framför sig
3) kånka helt oförstående valp - på i runda slängar 25 kilo - från dörren in i badrummet och i badkaret utan att bajstassen rör golvet (och inget annat heller för den delen)
4) ta ett djupt andetag och sätta på kranen och se hur vattnet i badkaret färgas brunt
5) ta ännu ett djupt andet…..och genast ångra sig eftersom luften är tjock av doften av ljummen hundskit…
6) komma fram till att saneringen tyvärr verka kräva att man tar sin nyduschade hand och gnuggar tassen med schampo…och får hundbajs på handen….
7) Skrubba skrubba skrubba….lyfta ur valp ur badkaret och på hundhandduk.
8 ) Lukta på sin hand och komma fram till…ja – den luktar ta mig sjutton hundbajs, även om klockan är 23.20 ….och en kort sekund slår tanken en att gud funnes det en hund som skiter citronelladoftande bajs skulle jag köpa en om den så bara fanns i kerry blue format.
9) Stiga in i duschen och duscha riktigt länge och riktigt hett med bajshanden konstant intvålad och under duschstrålen.
10) Vara helt schitzad i sömnen och undvika sin egen hand – för det undermedvetna säger att den nog ändå luktar lite hundbajs trots allt.

Jag har varit riktigt duktig med träningen och legat i som ett litet bi. Jag har lånat två dummies av min jakttränings-guru och börjar förstå komiken i mitt svar på frågan jag fick för ett par månader sedan - om jag ville att hon skulle beställa dummies till mig när hon ändå skulle beställa till sig själv och jag svarade ”nej tack jag har redan två”. Samtidigt speglar detta tyvärr hur långt jag kom i jaktträningen med Kellie (nåja vi körde sök, viltspår och lydnad varvat med diverse konster så inget dåligt samvete ändå). Nu kör jag med fyra och har till och med en dummyryggsäck med på promenad i skog och mark.
Folke klarar linjetag med tre dummies galant. Apportering av tre dummies har dock visat sig vara lite mer komplicerat då minnet har svikit honom på nummer tre – men enträgen vinner och nu är han jätteduktig och har till och med plockat in fyra st. Vid ett tillfälle la jag även dummies bara några centimeter isär på linjetag för att se om han bytte…han tvekade på den första och tittade på mig med dummyn han valt och sedan ner på de andra två – ett ”nej” följt av ”kom” och sedan var det inga tankar på att byta de andra två heller.

Goda nyheter i veckan – Kellies hunddagis får vara kvar. Det har varit några artiklar om det i smp, insändare från oss som har hundar på dagiset och även ett möte på dagiset med inbjudna politiker och tjänstemän (en dök faktiskt upp - stackarn, alone against the mob) – jag kan inte ta åt mig mycket av lobbyäran men har gått på möten och varit närvarande när tidningen varit där etc. Det tyngsta lasset har dragits av två hundägare skulle jag vilja säga, som båda har gjort vardagen något mer besvärlig för kommunpolitiker, försäkringskassa och landsting för att får svar på varför FINSAM-avtalet drar ut så på tiden. Detta har visat sig ge resultat då politiska processer gått snabbare och möten tidigarelagts. Viva la lobby!
Inväntar svar från Folkes uppfödare hur jag ska göra med fodret – står i valet och kvalet om det inte är dags att gå över till juniorfoder – men vill höra med uppfödaren för säkerhetsskull.
Inte köpt ngn mat till Kellie heller av ngn anledning - troligtvis för att jag är van vid att köpa säckarna samtidigt – så ikväll gjorde jag ett större hopkok av ris och kycklingfile som alltså står på menyn imorgon. Jag tror inte Folke och Kellie misstycker.

20080516 Lite vårbilder

2008-06-14T05:23:00.001-07:00

Kellie och Folke njuter i vårvärmen förra helgen:

Bus med Ebba - de kompletterar varandra väl, det Ebba förlorar i storlek vinner hon på snabbhet och tvärtom.

20080428 Premiär på hundpensionat

2008-06-14T05:20:00.000-07:00

Långhelg i Budapest på dagordningen och Folke tillsammans med kusin Boss är på semester på hundpensionat ett par mil härifrån - inget telefonsamtal än så det får jag väl ta som ett gott tecken.
I helgen har vi hårdtränat och hemläxan har flyttats upp några snäpp. Folke är klockren och jag är stundom med på banan och stundom helt ute och cyklar. Nu har vi massa goda råd från i lördags att träna på - det är intressant att träna själv och mitt i en övning komma på att "sjutton också så där skulle jag ju inte göra, sorry Folke -din lilla valphjärna har rätt, det är matte som tänker fel så det blir fel".
I övrigt har vi njutit av det fina vädret, Folke spanar på fåglar och Kellie solar och rullar sig i gräset och emellanåt drar de iväg på gemensamt äventyr över gräsmattan och äter rumpchoklad. Sen har vi bakat med förstås:

20080422 Crap fuckin´ shit – excuse my French

2008-06-14T05:08:00.000-07:00

Fick tillbaka Folkes stamtavla och 470 kronor senare har han numera ett svenskt reg.nummer så nu är det bara att börja anmäla - eller näe. Det hela kan väl bäst beskriva med ett ord ”OFAS”. Han missade en rad utställningar precis innan han fyllde 4mån. med bara några dagar, missade Åseda eftersom vi inte fått det svenska reg.numret än och missar alltså Hässleholm med ca 2v. då det är 6mån gräns på valpklass. Sedan kan man adda till det hela att världsutställningen missar han också – iofs med råge – och lika illa är det med SSRK och curlyspecialen då inte de heller har valpklass utan börjar på junior. Känner mig snuuuuvad! Crap, fu....Nåja – det får bli Hasslarp och kanske Tvååker och Ronneby.

Sofiero blir första utställningen som junior – och innan dess måste vi träna.
Jag har haft min beskärda del av incidenter i utställningsringen till publikens stora glädje – små guldkorn som kryper fram ur minnesvrån då och då. Sist jag var i Hasslarp var vädret lika ostadigt och regnet lika tätt som fulla fjortisar på Kos. Boss uppförde sig exemplariskt på sin första officiella utställning och jag slappnade av lagom till domaren skulle dubbelkolla så båda testiklarna verkligen var på plats – Boss fick nog av ofredandet och tyckte helt enkelt att enough is enough – hade jag varit beredd hade det inte märkts men nu fick han en hel koppellängd och jag åkte ut på knäna i en fontän av lera – lyckades ta mig upp på fötter och fick en sekundkänsla av hur det måste vara att åka vattenskidor eller sådär tjusigt på bara fötterna efter två delfiner – innan jag slirade runt hörnet på ett utställningstält och fick fotfäste – marscherade tillbaka in ringen – sopade leran ur ansiktet och sa ”ursäkta mig men jag ska bara göra klart för den här hunden vem som bestämmer när och var vi ska lämna ringen”. Tror inte ens vi fick en 2a – men det kan röra sig om selektivt minne.
Kontentan är i alla fall att den här gången är hunden min och då ska det tränas i tid.

Helgen var vi på landet hos mamma och pappa + Tuva 9år, även syrran med familj inkl. 11mån curlyn Caesar var där. Kellie var överlycklig över att uppleva barndomsminnen på nytt och rullade sig i gräset nonstop och solade sig i det varma vädret. Gatuadressen är inte Lyckliga gatan för intet. Folke och Kellie är fortfarande trötta – Folke är på med rödsprängda ögon och Kellie skiter fullkomligt i allt jag säger (just det ja – hon e ju döv).

Vi har även varit ute i skogen med ett gäng flattar så Folke blir lite manglad på ett juste sätt – han behöver det! Lekas – farsan Baloo - lärde honom allt han kunde och jag har stora förhoppningar att han ska lära Folke sina simhopp.

Annars händer inte mycket just nu. Folke badar i princip varje dag – äter som en häst och är alldeles ljuvlig. Kellie är hemma från dagis då det går löss och hon och Folke har båda klarat sig – men jag är rädd att hon ska få det och att jag ska behöva stanna hemma från semestern nästa vecka. Så hon får agera sällskapsdam – vilket har sina privilegier och biscuit-whore som Kellie är tror jag inte hon lider allt för mycket.

20080411 Blodvite och ”nära döden" upplevelse

2008-06-14T05:05:00.000-07:00

Idag har det hänt alldeles för mycket – kan dela in det i 3 olika händelser och 3 olika typer av känsla: ”Lättnad/Lycka”, ”Panik” och ”Jahapp Folke så går det”.

”Lättnad/Lycka”

Tillbringade hela förmiddagen hos veterinären – hon kikade på honom när jag sprang med honom och såg samma som jag. Folke blev känd och klämd. Knäna kollades för patella och knä, höft och ryggslut röntgades – allt såg och kändes normalt så diagnosen blev trolig växtvärk. Med tanke på att han väger 20,5kg på tom mage så kan man nästan se honom växa. Enorm lättnad att höfter och knän såg normala ut. Min veterinär är underbar – en klippa!

”Panik”

När vi går och handlar korsar vi en väääldigt trafikerad väg – hittills har den största risken med att ta med hundarna att handla varit att de kan bli stulna om vi binder dem utanför – så därför gör vi inte det utan en av oss handlar och den andra väntar utanför med hundarna. Idag fick jag dock göra en kraftig revidering av riskbilden då Folke fick valpfnatt på parkeringen och jag tappade kopplet och han springer i döv galen glädje i en halvcirkel rakt ut mot vägen – kan säga att det är en bra bit mellan parkering och väg, först stor gräsmatta, sen ett dike med en hög vall upp mot vägen. Jag ropar – men han är stendöv som bara valpar med fnatt kan vara och springer ruggigt nära vägen och jag ser hur bilarna swishar förbi alldeles bakom, jag skriker och rusar efter för att stampa på kopplet – han är uppe vid vägkanten och jag har panik – då äntligen kommer förståndet ikapp och jag skriker som en stucken gris och kutar i rakt motsatt riktning och givetvis kommer Folke efter. Slutet gott allting gott. Fy Sjutton! Och alla de stackar människorna runt omkring som rusat upp när de hörde mitt panik ”FOOOLKEEEE!!!!” som säkert trodde det var ett barn som var illa ute… ja fast han e ju min lille grabb så …. det är ju samma sak.

”Jahapp Folke så går det”

Folke sussade som en liten gris på det lugnande han fick hos vet. och har därför varit sjövild ikväll.
Han har spårat vilt i lägenheten – han la sitt eget lilla viltspår efter att envist ha försökt få igång Kellie på bus trots diverse garnityrvarningar.
Det hela slutade med att Kellie och Folke låg på varsin sida om divanen – Folke muckade bus runt hörnet i blindo och Kellie bet i luften a la ”piss off” runt hörnet i blindo, till slut möttes de på mitten och Kellie fastnar nånstans i Folkes nos - skrik följt av blodspår i halva lägenheten. Folke tyckte lite synd om sig själv medan blodet torkades upp…och sen spårade han blod fram och tillbaka några gånger innan han tog ut sin hämnd och skakade all vett och sans ur sin gröna curlygroda.
Förhoppningsvis har han lärt sig ngt av det hela - även om det är tveksamt.

20080407 Dynghål & Paranoia

2008-06-14T05:01:00.000-07:00

Status på vänster bakben är till och från, ibland syns det nästan inte alls och ibland undrar jag om han ska vrida benet ur led (en smärre överdrift jag erkänner).
Jag är hoppfull - men för säkerhets skull har jag bokat in Folke hos veterinär på torsdag, nånting säger mig att min smärtsamt ärliga (tack syrran - den beskrivningen funkar på fler än mig) veterinär kommer tycka att jag är störtlöjlig och skaka på huvudet - men jag får ta det helt enkelt. Min handlingskraft när Kellie fick magsäcksomvridning sent på kvällen förra sommaren och vi var i bilen på 15 minuter och utanför Kalmar på strax över en timme (och nej vi körde inte ens i närheten av lagligt) räddade troligtvis hennes liv - så den incidenten kan jag leva på länge och den ligger som ett fint litet klipulver i fickan redo att slängas i nacken på den som skrattar lite lite för länge åt min paranoia (känns lite udda att skriva men jag kommer inte på ngt bättre ord) när det gäller vovvarnas hälsa.

Kellie ska också med och få sina eksem kollade – jag har hållit det i schack med zinkpasta men det verkar inte vara någon långsiktig lösning. Jag hoppas även på antiinflammatoriskt och smärtlindring då hon har sackat endel senaste månaden och det minsta man kan begära är att hon ska slippa ha ont. Masserade henne ordentligt ikväll – hon njöt.

Jag har tränat Folke en del på linjeapportering i veckan, till och med dammat av den gamla visselpipan (hur jag nu har lyckats hålla reda på den i 12 år). Han lär sig snabbt och det är fascinerande att iaktta hur hans hjärna jobbar för att klura ut vad det är jag vill att han ska göra. Vi körde ett par gånger ihop och sen tyckte jag att det var slutcurlat så jag satte mig på huk bredvid Folke och viskade ”ser du den, ser du den? spännande” och pekar med hela armen - så snart jag börjar vissla lågt med visselpipan är koncentrationen som bortblåst…jag sitter kvar, småvisslar och pekar hypnotiserat på dummyn 10m bort och får finna mig i att bli subjekt för diverse valpfrustration - han skuttar, drar mig i tofsen, gnager på pipan, sätter tassen på axeln, gnager lite till på pipan, pussas lite – och får inget gensvar whatsoever. Skutt skutt skutt…hm ngt rött i periferin…swwwoooosh …båda ögonen på dummyn…aaah…fullt ös ut och hämtar ”jaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa!!!!!!!”…jag var så stolt att jag kunde spricka och Folke uppvisade klara tecken på hybris när han kom svassandes tillbaka med sitt hittegods.
Försöker att ignorera när han gör fel och berömma när han gör rätt – vilket är lättare sagt än gjort men den här gången fungerade det och det har bara gått bättre och bättre med apporteringen. Jag vet inte om jag gör rätt men det lär jag få veta när experten har sagt sitt - råd jag gärna tar emot.

Experten säger även att det är bra om han går i det mesta om vi ska köra jakt i framtiden…och det ska ju böjas i tid så nu ”tränar” vi (eller ja, Folke gör som han vill och jag tränar på att inte säga nej) att bada i allsköns skit som inte ser direkt hälsovådligt ut…förutsatt att jag har tid att sanera ett stycke valp när jag kommer hem.

20080401 Den lille fan på axeln

2008-06-14T04:58:00.001-07:00

Nästan på pricken 4 månader tog det innan den lille fan på axeln dök upp. Har väntat på honom sedan jag hämtade Folke och nu är han här för att stanna iaf 1,5-2år.
Noterade igår att Folke kränger med vänster bak och det syntes tydligare idag. Man kan inte kalla det hälta utan det är snarare en krängande rörelse. Logiken säger "sträckning" men den lilla fan på axeln viftar för fullt med de illröda HD-flaggorna och hur mycket man än försöker vifta bort dem så nog sjutton ligger de där i periferin och irriterar.
Alla med större raser och raser som röntgas för HD känner nog igen sig på ett eller annat sätt - innan hunden är röntgad läser man in HD i minsta lilla hälta eller konstig rörelse.
Det får bli vila i några dagar framöver så får vi se sen vad vi ska vidta för åtgärder om det inte går över.
Tog lite ställandebilder idag men inga som var tillräckligt bra.

20080330 Händelserik vecka

2008-06-14T04:52:00.000-07:00

Veckan som har gått har bjudit på många äventyr för Folkes del:
*Den första tappade tanden hittade matte och den förevigades på kort (patetiskt? Ja onekligen!).
*Vägdes in på fastande mage och japp – kontroll på miniräknaren för att tro sina ögon – 16,5 vecka och 18 präktiga kilo.
*Varit hemma själv utan Kellie några timmar och klarade det med bravur.
*Badat badkar två gånger på en vecka – vet inte om det är läge att skylla på guldfiskminne eller extrem hybris. Brakade genom isen i ett sunkhål på Campus – klättrade ur dyngan utan större problem, skakade av sig så snön blev brunprickig och skuttade glatt vidare med svansen högt – no big deal. Matte mindre glad då lilla söta valpen och därmed bilen luktade rutten andedräkt, utedass och lik på en och samma gång – ljummen, tjock och kväljande doft. Underbart! Vis av erfarenhet – is e skitkul! – brakade han genom ännu en gång i ett stort vattenhål efter ett stormfällt träd, simmade lite och slog sönder isen med tassarna och släpade sig upp och ja ” skakade av sig så snön blev brunprickig och skuttade glatt vidare med svansen högt – no big deal”.
* Busat lite mer med valpkompisen Ebba som bor i samma hus.

Kellie går på dagis – uppdrag sällskapsdam är avslutat –och stortrivs som alltid. Eksemen på kinden ger förhoppningsvis vika med zinkpasta.